Till Riksantikvarieämbetets startsida

 

Bebyggelseregistret (BeBR)

Bebyggelseregistret (BeBR)

Stäng fönster Linköping kn, Vreta kloster kyrkomiljö, Östergötland

 Miljö - Beskrivning

Beskrivning
VRETA KLOSTERS KYRKOGÅRD
Kyrkogården ligger på en grus och sandhöjd i det närmast totalt till åker uppodlade
landskapet.

Kyrkogårdens omgivning
Väster om kyrkogården ligger en parkering med en rödfärgad toalett och ekonomibyggnad
och en mindre parkering. En större turistanpassad parkering finns lite längre bort i sydväst.
Väster om parkeringen finns ekonomidelen av klosterruinen där bostäder för lekbröderna,
vandrarhem och magasinsbyggnader funnits. Längst i väster finns den enda bevarade
klosterbyggnaden, en magasinsbyggnad i kalksten, från 1200-talet. Norr om kyrkan finns
huvuddelen av klosterruinen och i nordväst den gamla prästgården med byggnader från 16-,
17- och 1800-tal. Norr om denna den ligger den gamla skolan. Norr om vägen mot Ljungsbro
ligger den nuvarande skolan och Göta kanal. I nordöst finns Vretaskolan, länets
lantbruksgymnasium. Söder om kyrkogården ligger det före detta fattighuset som senare varit
pensionärshem. I sydöst finns Klostergården som är ett aktivt jordbruk. Hela anläggningen
omges av öppen jordbruksmark.

Vreta var under tidig medeltid stamgods för den kortvariga Stenkilska kungaätten. Godset
övergick till att bli nunnekloster redan i början av 1100-talet då Kung Inge d ä donerade jord
till ett kloster i Vreta socken. Klostret, sannolikt tillhörande benediktinerorden, är ett av de
tidigaste etablerade klostren i landet.
Det var ett nunnekloster avsett främst för döttrar i de kungliga familjerna. År 1162 lät kung
Karl Sverkersson förändra klostret till ett cisterciensiskt nunnekloster. Klostret fick under
hand en mängd egendomar och var under lång tid ett av de rikaste klostren i Sverige. På 1560-
talet lämnades klosterbyggnaderna att förfalla. Kvar står en ekonomibyggnad samt ruiner efter
raserade och nedrivna byggnader. Området iordningställdes av arkitekt Erik Lundberg i
samband med den omfattande restaureringen av klosterkyrkan 1915-17. Den bevarade
ekonomibyggnaden, klostrets spannmålsbod, är daterad till 1289, och reparerades samtidigt
med kyrkan 1915-17 och iordningställdes som stenmuseum.