Stäng fönster Lund kn, Helgeands kyrkomiljö, Skåne
Miljö - Beskrivning
| Beskrivning |
|---|
|
Helgeandskyrkan uppfördes som en del i bostadsområdet Klostergården som byggdes mellan 1963 och 1968. Stadsdelen Klostergården ligger sydväst om Lunds stadskärna. Områdets triangulära form kommer sig av de två järnvägarna från Malmö och Trelleborg som tidigare sammanstrålade i Lund. I söder avgränsas området av Höje å och av sjukhusområdet Sankt Lars som började byggas på 1870-talet. Området kallades förr för Dynesvången och hörde tidigare till den lilla byn Lilla Råby som låg strax sydöst om stadskärnan. Efter reformationen tillföll marken kronan som ombildade Priorgården till Sankt Peters säteri, vilken flyttades ut och därefter fick namnet Klostergården, vilken senare gav namn till stadsdelen. Marken tillhörde till stora delar Hospitalsgården och Sankt Peters säteri, men fördelades vid storskiftet 1785 så att den norra delen tillföll Sankt Peters säteri och den södra Hospitalsgården. Jorden förvaltades av en prior vid priorgården norr om Klosterkyrkan. I början av 1900-talet utgjordes området av åkrar och slättbygd. Under 1940-talet började villaområden växa fram i anslutande områden till klostergården, och på 1950-talet anlades idrotts- och fritidsanläggning inom själva klostergårdsområdet. På 1960-talet fick den ursprungliga klostergården lämna plats för det storskaliga bostadsprojekt som radikalt kom att omforma klostergårdsområdet. Av den forna klostergården återstår idag enbart några trädplanteringar. Bostadsområdet Klostergården började planeras i början av 1960-talet och byggdes 1963–1968. Området planerades efter samma principer som miljonprogrammet som formulerades i mitten av 1960-talet. Arkitekturen var till stor del produktionsanpassad och området är tydligt funktionsseparerat med centrumanläggning och omgärdande ringväg kring de bilfria gårdarna. Bostadshusen ritades till ena hälften av HSB och till andra hälften av Lunds Byggmästargille. För landskapsarkitekturen, som var en viktig del av områdesgestaltningen, stod bland annat Robert Montan, Per Friberg och Sven Hermelin. För de allmännyttiga byggnaderna som förlades längs den norra delen av ringvägen svarade Sten Samuelssons och Fritz Jaeneckes arkitektkontor som även ritade Helgeandskyrkan. Kyrkan med sin kampanil samt församlingshemmet placerades längst norrut, mot Nordanväg. På andra sidan det tegelbelagda kyrktorget ligger det lilla köpcentret som är planerat kring ett affärstorg. Biblioteket och förskolan är förlagda vid kyrktorgets västra sida. |
