Till Riksantikvarieämbetets startsida

 

Bebyggelseregistret (BeBR)

Bebyggelseregistret (BeBR)

Stäng fönster Borgholm kn, BÖDA KYRKAS KYRKOMILJÖ, Kalmar

 Miljö - Beskrivning

Beskrivning
Böda socken är Ölands nordligaste och gränsar i söder till Högby socken. Kyrkan och kyrkogården ligger utmed väg 136 på vägens västra sida. Kyrkplatsen är belägen i den södra delen av såväl socknen som Böda by. Socknen är rik på fornlämningar, framförallt från järnåldern. Inventeringar har visat att här finns gott om bevarade husgrunder från just järnåldern. Fiske och sjöfart har under lång tid varit viktiga näringar för socken. En viktig vara var den kalk som brändes av bönder i socknen. Denna skeppades ut via hamnarna i bl a Byxelkrok och Grankullavik. Landsvägen hade tidigare sitt slut vid Böda hamn som var poststation. Hamnen i Böda byggdes ut 1954. Böda socken är till skillnad från övriga Öland rikt på skog. Under 1900-talet har här funnits ett antal större och mindre sågverk. Jordbruket har inte haft samma betydelse som i andra ölandssocknar.

Inom Böda socken finns idag flera kända turistmål t ex raukarna vid Byrum, Trollskogen, Neptuni åkrar och fyren Långe Erik. Här finns också fina badstränder, främst i Bödabukten. Här finns också en av Ölands största campingplatser, Böda Kronocamping. Den bofasta befolkningen är idag liten till antalet. Många hus har blivit sommarställen och flera stugområden har byggts. Idag är turismen den viktigaste näringen i socknen. Tillströmningen av turister sommartid märks också i kyrkan.

Norr om kyrkan ligger prästgården som byggdes 1839. Den är idag frånsåld till privatpersoner. Intill prästgården ligger en fd ladugårdslänga som på 1930-talet byggdes om till församlingshem. En utbyggnad gjordes på 1950-talet. Byggnaden används än idag som församlingshem. Ytterligare ett stycke norr om kyrkan ligger skolhuset från 1849.

Kring kyrkan ligger kyrkogården som liksom kyrkan har anor från medeltiden. Kyrkogården har utvidgats vid flera tillfällen, senast 1993. De lokala stenhuggartraditionerna märks på kyrkogården. Här finns flera gravvårdar av såväl äldre som yngre datum av kalksten. I norr finns en stigluckor som återuppbyggdes 1950 efter äldre förebilder.