Stäng fönster Säter kn, SILVBERGS KYRKAS KYRKOMILJÖ, Dalarna
Miljö - Beskrivning
| Beskrivning |
|---|
|
Östra Silvberg är en av Sveriges äldsta gruvor, den hade sin storhetstid redan under 1400-talet. Ödekyrkogården vittnar om platsen där det medeltida Sankt Nikolai kapell en gång låg, på sluttningen mot Silvbergssjön intill gamla silvergruvan. Platsen för den nya kyrkan ligger i anslutning till Grängshammarån som förbinder sjöarna Stora Ulvsjön och Grängen, norr om fallen och ruinerna från hammarsmedjan. Kyrkobyggna-den uppfördes på krönet av den s.k. Frukullen, med kyrkans portal vänd mot brukets herrgård i söder. En planterad allé förbinder numera byggnaderna med varandra. Kyrkan dominerar omgivningen från sitt höga läge. I väster och norr bildar de branta strän-derna naturliga gränser till kyrkotomten. I övriga väderstreck avgränsas tomten och kyrkogår-den av gran- eller lövhäckar. I söder ligger en ingång markerad av stenstolpar med tälttak krönta med kors av järn. Smidesgrindarna anges vara vitmålade på 1930-talet men är numera svartmålade. Grängshammar bruksmiljö ligger i närheten av ett riksintresseområde. Hela bruksmiljön är av stort intresse för kulturmiljövården. Riksintresse: Östra Silvberg - Rishyttesjön - Jönshyttan [W 112] (Silvbergs sn) Motivering: Gruvmiljö med rötter i senmedeltid, av stort vetenskapligt och pedagogiskt värde då många äldre lämningar finns bevarade. Uttryck för riksintresset: Talrika vattenfyllda gruvhål i vilka spår efter tillmakning kan ses på vissa partier, stora områden med skrotstensvarp, rostningsbås, ugn för rödfärgsbränning, hus-grunder och en ödekyrkogård. Silvergruvorna hade sin storhetstid vid 1400-talets slut och 1500-talets början och nyttjades, med smärre avbrott, till 1700-talet. Under 1800-talet bedrevs även svaveltillverkning på platsen och spår av denna är fortfarande synliga. Se även ödekyrkogården och grunden till S:t Nicolai kapell i Östra Silvberg. Övriga byggnader Kyrkan utgör del av Grängshammars bruksmiljö med herrgård, jordbruksenhet, ekonomi-byggnader, hammarsmedja, smedbostäder, skola m.m. Närmast kyrkan ligger den s.k. ”Trösken”, en trösklada uppförd 1849 och som tillhörde bru-ket. Ladan är en typisk s.k. Forsgrensbyggnad uppförd i oputsad slaggflis men med putsade hörnkedjor och fönsteromfattningar. Den saknar numera sitt hjulhus. Utanför kyrkotomten, öster om ingången till kyrkogården och vänd mot parkeringsplatsen står en mindre ekonomibyggnad (1980-tal?). |
