Till Riksantikvarieämbetets startsida

 

Bebyggelseregistret (BeBR)

Bebyggelseregistret (BeBR)

Stäng fönster Gislaved kn, REFTELE KYRKAS KYRKOMILJÖ, Jönköping

 Miljö - Beskrivning

Beskrivning
Reftele socken upptas i norr av stora mossmarker och i söder av småkuperad terräng med småsjöar och skog. Flera fornlämningar från yngre stenålder och framåt fi nns i socknen. Namnet ”Reptilae” förekommer i skrift första gången 1311. I socknen fi nns den medeltida sätesgården Stora Segerstad, vilken länge ägdes av släkten Hård och 1920 omdanades till lantbruksskola för Västbo härad. Jordbruket bestämdes fram till 1800-talet av den sandiga, magra och stenbundna marken. Sedan har utdikningsarbeten utvidgat arealerna. Kyrkbyn är belägen centralt i socknen där vägarna från Villstad i väster, Gislaved i norr och Bredaryd i öster möts. Något österut ligger byn Ölmestad, nuvarande stationssamhället Reftele. Där möter även vägarna från Kållerstad och Ås i söder samt Smålandsstenar i väster. Ölmestad har sedan medeltid varit Västbo härads tingsplats och här fanns också gästgiveri. Landsvägen Göteborg-Karlskrona och Halmstadvägen gick förr här igenom. Reftele utgjorde innan det sena 1900-talets pastoratsregleringar ett pastorat med annexet Anderstorp. 1882 invigdes järnvägen Halmstad-Nässjö med station i Ölmestad. Nämnda stationssamhälle växte upp med många handlande, hantverkare och små industrier. 1900 utökades kommunikationerna med en bibana till Gislaved.

Kyrkbyn ligger på en höjd söder om Stålebobäckens dalgång. Den omgivande terrängen är till stor del uppodlad eller nyttjad som hagmark. Kyrka och kyrkogård ligger i krönläge vid bygatans norra sida och begränsas i väster av en skarp krök åt norr där vägen löper mot Villstad och Gislaved. Söder och öster om kyrkoanläggningen ligger tre gårdar och i slänten till en höjd i sydost ligger prästgården. Detta är en salsbyggnad av trä från 1919 i 1 ½ plan med ljusgul locklistpanel, brutet tak med frontespis, balkong och tegeltäckning. Uppe i backen öster om prästgården ligger kyrkskolans rödfärgade trälänga från 1870. Kyrkogården består av tre delar. Den äldsta är i väster, där de två föregående kyrkorna var belägna. Den första var en medeltida träkyrka som brändes 1563 av danskarna för att sedan återuppföras i sten med blytäckt tak. 1779 tillbyggdes kyrkan. Vid gamla kyrkogårdens nordöstra hörn ligger sockenstugan. Det är en timrad byggnad i 1 ½ plan med rödfärgad locklistpanel och sadeltak med enkupigt lertegel. Sannolikt är den uppförd kring 1800-talets mitt. Mellan gamla kyrkogården och 1800-talets i öster är en asfalterad plan med parkeringsplatser, svagt sluttande åt söder. Kyrkan är belägen mitt på den östra kyrkogården med koret åt öster. Denna kyrka är en typisk salkyrka i empirestil med vitputsade murar, stora rundbågsfönster, rundat kor och torn med lanternin.