Stäng fönster Stockholm kn, STADSHAGEN, Stockholm
Miljö - Beskrivning
| Beskrivning |
|---|
|
Stockholms kn, Stadshagen STADSHAGEN Stadsdelen Stadshagen ligger på den nordvästra delen av ön Kungsholmen. Igeldammsgatan och Mariebergsgatan i öster är gräns mot stadsdelen Kungsholmen, i sydväst är Lindhagensgatan gräns mot stadsdelen Kristineberg och i söder utgör trafikplatsen Lindhagensplan och Drottningholmsvägen gräns mot stadsdelen Marieberg. Stadshagen genomkorsas av den flerfiliga motorvägen Essingeleden som genom broförbindelse fortsätter in i Solna kommun. På öns norra sida förbinder Ekelundsbron Stadshagen med Karlbergs slott. Stadshagen ingår i Sankt Görans församling. STADSDELENS KARAKTÄR Stadsdelen består av en varierad bebyggelse från olika perioder av 1900-talet men domineras av kontors- och industribyggnader från senare delen av seklet. En stor del av stadsdelen upptas av Sankt Görans sjukhus med byggnader från 1880-talet fram till slutet av 1990-talet. De få äldre byggnader som finns i stadsdelen ligger längs Karlbergskanalen där också koloniområdet Karlbergsbro finns. Bostadsbebyggelsen är koncentrerad till Stadshagsklippan i den nordöstra delen av Stadshagen. På ömse sidor om Stadshagsvägen ligger friliggande flerbostadshus från slutet av 1930-talet och början av 1940-talet, omgivna av ett delvis bergigt grönområde. I anslutning till grönområdet ligger Stadshagens idrottsplats, anlagd på 1930-talet. Vid Flemminggatans västra ände reser sig ett högt punkthus som ursprungligen uppfördes som kollektivhus för yrkesverksamma kvinnor. Ytterliggare ett landmärke i stadsdelen är Sankt Görans kyrka i korsningen Sankt Göransgatan och Welanders väg. Kyrkan uppfördes 1908 och genomgick en omfattande om- och tillbyggd på 1950-talet. Hela den västra delen av stadsdelen, Hornsberg, upptas av ett industri- och arbetsplatsområde med stora kontorshus från i huvudsak 1940- och 50-talet. En del av Hornsberg ligger inom stadsdelen Kristienberg. HISTORIK Stadshagen var länge ett lantligt område på den västra delen av Kungsholmen. Större delen av området var sedan 1647 i stadens ägo och användes som betesmarker. Under slutet av 1700-talet styckades marken och utarrenderades. Ända in på 1920-talet bestod områdets lantliga prägel med flera stora bondgårdar, däribland Ulriksberg och Ekedal. Här låg också ett av sta-dens äldsta koloniområden. Trakten kring den nuvarande idrottsplatsen var sankt och betraktades som billig utkantsmark. Här anlade staden ett stenhuggeri och ett stenbrott på 1870-talet anlades, vilket är tidigt exempel på kommunalt nödhjälpsarbete. Stenbrottet lades ganska snart ner och platsen blev på 1890-talet tillflyktsort för bostadslösa och lösdrivare som bosatte sig i enklare skjul. Bostadsbristen ledde till att staden under 1910-talet uppförde nödbostäder på platsen. Området gick under namnet Guldgrävarlägret och revs i mitten av 1960-talet. Under 1880-talet etablerades Sankt Görans sjukhus inom stadsdelen. Sjukhuset var från början inriktat på hud- och könssjukdomar men utökade sin verksamhet med en särskild tuberku-losavdelning i början av 1900-talet. Området har sedan successivt byggts ut och i slutet av 1960-talet tillkom en barnklinik. Den yttersta delen av Kungsholmen, Hornsberg, följde en annan utveckling som ledde fram till att området blev ett utpräglat industriområde. Genom en donation från Drottning Kristina kom området i privat ägo under 1640-talet. Här uppförde Fältmarskalk Gustav Horn i slutet av 1600-talet Hornsbergs slott, en barockanläggning med både slott och stor trädgård. Hans änka sålde egendomen redan under 1700-talets början och flera av flygelbyggnaderna började nyttjas som fabriksbyggnader. Flera industrier kom sedan att etableras inom området bl.a. ett sockerbruk på 1700-talet och i slutet av 1880-talet Hornsbergs spritfabrik. Fabriken gick under namnet Stora bryggeriet. Större delen av bryggeribyggnaderna revs på 1980-talet och gav plats för moderna kontorsbyggnader. Intill Ulvsundasjön etablerades ett grusupplag och asfaltsverk. Stadsdelen präglades länge av industri- och hamnverksamhet och Hornsberg, var i början av 2000-talet det sista av Stockholms industri- och arbetsplatsområden beläget på malmarna. En omvandling av stadsdelen till en renodlad bostads- och kontorsstadsdel med tät innerstadsstruktur inleddes i början av 2000-talet. Erica Ek Källor: Conradson, Birgitta, Från det yttersta Kungsholmen, Stockholm 2000. Stadsdelsinventering Hornsberg, Stadshagen, Byggnadsinventering, Stockholms stadsmuseum 1984. Tjänsteutlåtande från Stockholms stadsmuseum, Remiss betr. Nordvästra Kungsholmen, Program för stadsutvecklingsområde, Dnr. S 1440/1999-402, Söderström, Göran (red.), Stockholms gatunamn, Stockholm 2005, Wannberg, Elisabet, Industrimiljöer i Stockholm- Innerstaden: Byggnadsinventering 1979-80, Stockholms stadsmuseum, Stockholm 1980. |
