Stäng fönster Borås kn, CAROLI KYRKA KYRKOMILJÖ, BORÅS, Västra Götaland
Miljö - Beskrivning
| Beskrivning |
|---|
|
Caroli kyrka är belägen i centrala Borås och är stadens första kyrka. Borås stad grundades 1621 och utgjordes av bebyggelsen runt Torpa medeltida stenkyrka, vilken Caroli sedan ersatte. Efter en stadsbrand 1681 utfärdades en officiell rutnätsplan, som något modifierad, tillämpades först efter en andra brand 1727. Denna äldre rutnätsstad utpekas numer som en värdefull kulturmiljö i Borås kommun. Caroli kyrka tronar på en höjd mellan Södra kyrkogatan-Stora kyrkogatan-Skolgatan-Österlånggatan. Dess kraftfulla gestalt syns vida omkring och den rektangulära kyrkotomten har karaktären av en park. Den omgivande bebyggelsen är relativt hög och stadsmässig med hus från 1900-talets andra halva i söder, medan bebyggelsen i övriga väderstreck i huvudsak är från seklets förra hälft. En situationsplan från 1889 visar en prästgård vid Stora kyrkogatan i väster och en skola i hörnet till Skolgatan med en gymnastikplats intill längs Skolgatan. Inget av denna äldre bebyggelse kvarstår idag. Söder om kyrkan finns två större kontorsbyggnader i 1960-tals modernism. Väster om kyrkan öppnar sig bebyggelsen något. Direkt väster om Stora kyrkogatan i en sluttning finns ett funkishus i två våningar. Norr och öster om kyrkan finns bostadskvarter med byggnader i klassiserande stil, jugend, 1950-tals modernism och i förenklad postmodernism. Nordväst om kyrkan når gatorna och kyrkotomten samma nivå och där ligger Birgers Forells plan framför Caroli församlingshem. Trafiken är måttlig. FÖRSAMLINGSHEM Huset ligger som hörnhus i korsningen Skolgatan - St Kyrkogatan, Birger Forells plan, nordväst om Caroli kyrka och är sammanbyggt med bostadskvarteret. Det ritades av Harald Ericson och uppfördes 1936 i rent funktionalistisk stil som en vinkelbyggnad, med två ifrån varann förskjutna byggnadsvolymer; en tvåvåningsdel utmed Stora Kyrkogatan och en femvåningsdel vid Skolgatan. Ett fönsterband på andravåning förbinder dem i vinkeln genom att löpa över bådas fasader. Entrén är placerad i byggnadskropparnas möte, under den höga delens indragna hörn, vilket stöttas av två kantiga stenpelare. Fasaden bryts upp av fönsterband i smygar och den är reveterad med slätputs och vitfärgad med grå sockel. Fasaden renoverades 1988 och alla ytterbågar byttes 1993 till aluminiumbågar. Sin sakrala roll visar byggnaden med ett litet fönsterparti på fjärde våningen åt väster, med tre rundbågade fönster med små halvpelare mellan sig och en försänkning i fasaden runt om. Ett indraget, förhöjt takparti med rundade hörn och höga, smala fönster skjuter upp bakom den höga delen och på den låga. Det är klätt med grön, skivtäckt kopparplåt. Möjligen härrör det från en om- och tillbyggnad 1968. Församlingshemmet innehåller bland annat pastorsexpedition, ungdomsgård, Gillesal och kontor för Borås kyrkliga samfällighet. I trapphallen finns en monumentalmålning från 1949 av Helge Zandén, bördig från Borås. |
