Till Riksantikvarieämbetets startsida

 

Bebyggelseregistret (BeBR)

Bebyggelseregistret (BeBR)

Stäng fönster Söderköping kn, DROTHEMS KYRKA SOCKEN OCH KYRKOMILJÖ, Östergötland

 Miljö - Beskrivning

Beskrivning
Socknen
Drothem är en medeltida socken som har blivit uppkallad efter kyrkan och finns omnämnd som "Drottins soken" i en urkund från 1410. Kyrkan är förlagd till Söderköpings stad i socknens östra del. Landskapet utgörs av den bördiga dalgången genom vilken Göta kanal löper, en mer kuperad jordbruksmark kring Nybble och i sydväst längs sockengränsen mot Ringarum skogrika trakter. Göta kanal som anlades på 1820-talet är riksintresse och utgör idag en stor turistattraktion. Kanalens skeppsdocka vid Klevbrinken var fram till senare hälften av 1900-talet socknens största industri. Jordbruket och skogsbruket har dock varit huvudnäringarna. Till de större gårdarna hör Mariehov, Tomtaholm, Västtomta, Loddby och Björsätter. Mariehov, förr kallad Ludderhuvud, hörde under 1600-talet till Stegeborgs slott. Den fd prästgården ligger en km väster om kyrkan, på platsen för S:t Görans hospital som anlades på 1200-talet. Prästgårdens huvudbyggnad från 1700-talets andra hälft är delvis byggd på hospitalets medeltida murar. En annan medeltida lämning finns vid sjön Vispolen, ruinen efter Tomtaholms slott som förstördes på 1500-talet. I övrigt utgörs fornlämningsbilden av ett stort antal gravfält från äldre och yngre järnålder, flera i Göta kanals närhet.

Kyrkomiljön
Kyrkan ligger i utkanten av det medeltida Söderköping, intill E 22:an. Den ligger på Storåns norra sida och på den södra sidan låg under medeltiden Bossgården, kungsgården, på vars mark kyrkan är uppförd. På andra sidan ån finner man även stadsförsamlingens kyrka S:t Laurentii. I de intilliggande kvarteren i öster anlades 1235 fastlandets första franciskanerkonvent som revs i samband med reformationen. Dagens småskaliga trähusbebyggelse, tillkommen under 1700- och 1800-talen, är delvis anlagd på klostermurarna. Norr om kyrkan ligger ett församlingshem byggt 1991 i 1½ våning med vit spritputs och tegeltäckt sadeltak. Det ersatte ett äldre församlingshem från 1800-talets senare del. Det gamla kyrkstallet ligger intill församlingshemmet och används idag som dess tvättstuga. Det är en länga med källare i söder, faluröd lockpanel, grålaserade trädörrar och ett tegeltäckt sadeltak. På dess vind förvaras ljudtaket till den gamla predikstolen från 1500-talet. En sockenstuga finns omnämnd i äldre texter men den har inte kunnat lokaliseras och kan ha rivits i samband med 1900-talets rivningar väst och nordväst om kyrkan.