Stäng fönster Katrineholm kn, STORA MALMS KYRKA KYRKOMILJÖ, Södermanland
Miljö - Beskrivning
| Beskrivning |
|---|
|
Stora Malms socken består av öppen, säteripräglad slättbygd i öster, dalbygd längs Nyköpingsån samt skogsbygd på Kolmården i väster. Sockennamnet innehåller ordet malm i betydelsen sand eller sandig mark. Området har i flera hundra år hört till godset Eriksberg (se nedan), vilket avspeglar sig i bebyggelsen och de allékantade vägarna. I socknen finns ca 150 bevarade fornlämningar från stenåldern och framåt. I socknen finns sex järnåldersgravfält, varav fem är höggravfält från yngre järnåldern. Under 1800-talets första hälft nyodlades stora områden i socknen, vilket kan ha minskat antalet fornlämningar kraftigt. I socknen finns delar av en runsten bevarad. Genom äldre uppteckningar är ytterligare tre runstenar belagda, varav en har stått i direkt anslutning till Stora Malms kyrka. Redan under medeltiden var större delen av socknen frälsejord och hörde till olika sätesgårdar, främst Pintorp, Djulfors och Djula. Pintorp kom sedermera tillsammans med Djulfors att bilda godset Eriksberg. Namnet härrör troligen från 1600-talets mitt då en ny huvudbyggnad stod färdig, troligen uppfört med hjälp av Nicodemus Tessin d.ä. Slottet har troligen stått färdigt 1687 och avbildades 1690 av Erik Dahlberg. Stora Malms kyrka ligger i ett område som är utpekat som en riksintressant kulturmiljö (D29). Området inbegriper bland annat Eriksbergs slott, Forssjö bruk och Stora Malms kyrkby. I motiveringen beskrivs området som ett herrgårdslandskap med ett storgods, sockenkyrka, tingsplats och järnbruksbebyggelse. Kyrkbacken väster om kyrkan omges av den före detta kyrkskolan, två gamla kyrkstallar och ett hus som en gång tjänat som tvättstuga och slöjdsal. Sockenmagasinet uppfördes vid kyrkogårdsmuren 1761. Magasinet såldes redan 1790 till Eriksberg för att bekosta den nya socken- och fattigstugan. Strax nordost om kyrkan ligger den f d prästgården från 1787. År 1777 fick Eriksbergs gods patronatsrätt som belöning för sin frikostighet mot kyrkan och församlingen. Godset lät uppföra prästgården 1787, vilken inte längre fungerar som prästgård. Kyrkstallet byggdes 1789 och kyrkskolan, ett tidstypiskt trähus, uppfördes 1872. Kyrkskolan fungerar idag som församlingshem. Socknens fattigstuga var inrymd i en byggnad i Skräppetorp sydost om kyrkan. Källor: Nationalencyklopedin. Bra Böcker. 1995. Sörmlandsbygden 1988:2. Sörmlandsbygden 1996. Spår av tid. Södermanlands hembygdsförbund. Sörmländska kyrkor 12, 1986 |
