Stäng fönster Bengtsfors kn, LAXARBY KYRKA KYRKOMILJÖ OCH SOCKEN, Västra Götaland
Miljö - Beskrivning
| Beskrivning |
|---|
|
Laxarby är en medeltida socken belägen i norra Dalslands skogs- och bruksbygder. Karakteristiskt för dessa trakter är systemen av sjöar och älvar som följer sprickdalarna, företrädesvis i nord-sydlig riktning. Karaktäristiskt är också bebyggelsens koncentration till dalgångar, ofta i anslutning till vatten, mellan kuperad och glesbebyggd skogmark. Laxarby ett sådant exempel på en sjörik skogsbygd med huvudbygden belägen i en dalgång med en mindre slätt norr om Laxsjön. Socknens näringsliv har dominerats av jord- och skogsbruk. En av de mer kända gårdarna är säteriet Bågen, beläget på en udde vid Laxsjöns östra sida. Från reformationen och fram till 1916 hörde Laxarby till Edsleskogs pastorat. År 1961 skiljdes Vårvik från Blomskogs pastorat i Värmland och sammalades med Laxarby till Laxarby pastorat. Socknens enda tätort, Skåpafors, är ett mindre brukssamhälle som utvecklats vid fallet mellan sjöarna Svärdlång och Laxsjön. Verksamheten har tradition från kvarndrift redan på medeltiden, och sågverksdrift på 17- och 1800-talen. Som på många andra håll i Dalsland anlades här ett pappersbruk vid 1800-talets slut, en verksamhet som fortfarande pågår. 1912 anlades också en kraftstation vid fallen. Förutom industribyggnaderna domineras Skåpafors av egnahemsbebyggelse från 1900-talet. Kyrkan ligger på en hög platå på östra sidan av Laxsjöns norra spets, i övergången mellan skog och öppen mark. I slänten mot Laxsjön i väster, mot söder och norrut på en mindre slätt finns öppen odlingsmark med spridd gårdsbebyggelse. Området kring kyrkan och dalgången norr om denna anses ha kontinuitet som centralbygd så långt tillbaka som till bronsåldern. Kyrkan har fastighetsbeteckningen Stommen, liksom grannfastigheten Stommen med Tveten. Namnet visar fastighetens ursprung som kyrkojord, avsett för prästens försörjning. I det öppna odlingslandskapet ned mot Laxsjön ligger Stommen med Tvetens manbyggnad, en välbevarad dalslandsstuga från 1874. På andra sidan sjön finns prästgården med kyrkoherdebostad och pastorsexpediton. Prästgården kom till på 1870-talet som den första permanenta i Laxarby. Mangårdsbyggnaden är uppförd efter ritningar godkända 1874. Intill prästgården ligger det tidigare arrendatorsbostället. Själva kyrkoanläggningen omfattar kyrkan med omgivande kyrkogård, ett bårhus, en ekonomibyggnad, en länga med f d kyrkstallar och en f d sockenstuga och skola, numera församlingshem. Bårhuset (1926, tillbyggt 1968) har fasader av vit slätputs och valmat sadeltak täckt av stickspån (som kyrkan) är beläget strax väster om kyrkan medan ekonomibyggnad från 1989 finns i kyrkogårdens södra kant. Kyrkstallarna (1900-talets början), norr om kyrkogården, har fasader av faluröd locklistpanel och ett pulpettak täckt av sinuskorrugerad plåt. Sockenstugan, öster om kyrkogården, tillkom 1850 och har även inrymt klockarbostad. Den nuvarande byggnaden uppfördes 1910 och ombyggdes 1977 till församlingshem. ARKIV: Antikvarisk-topografiska arkivet, ATA, Stockholm / Regionmuseum Västra Götaland, RMVG, topografiska arkivet, Vänersborg LITTERATUR, RAPPORTER: Bengtsfors kommun, Kulturmiljöprogram, 1994. / Bengtsfors kommun, Vår kulturmiljö, Vänersborg 1993. / Dalsland - Landskapets kyrkor, Forskningsprojektet sockenkyrkorna, kulturarv och bebyggelse 2003. / Laxarby socken, Munkedal 1991 / Meuller Gustaf, Föredrag vid Laxarby kyrkas återinvigning 1935, Alingsås 1936 / Myrström, Linnea, Laxarby kyrka, beskriving, Bengtsfors 1979 / Runelid Effe: Dalslands kyrkor, 1984. / Stiftelsen Älvsborgs länsmuseum, kulturhistorisk byggnadsinventering nr 31, Bengtsfors kommun, Vänersborg 1986 |
