Till Riksantikvarieämbetets startsida

 

Bebyggelseregistret (BeBR)

Bebyggelseregistret (BeBR)

Stäng fönster Malmö kn, PERSBORG, Skåne

 Miljö - Beskrivning

Beskrivning
Persborg är ett väl avgränsat bostadsområde i Malmös östra delar. Det begränsas i öster av järnvägen (kontinentalbanan) i väster av Västra Kattarpsvägen och i söder av Jägersrovägen. Nordost om Persborg ligger Rosengård och administrativt tillhör området stadsdelen Rosengård.
Här betraktas Persborg tillsammans med delar av Hindby och Västra Kattarp (kvarteren Hästhoven och Tulpanen) som en sammanhängande bebyggelsemiljö.
Det egentliga Persborg består av kvarteren Persborg och Solrosen och är en homogen bostadsbebyggelse uppförd under 1950-talet.

HISTORIK FÖRE 1945
Namnet Persborg har ingen historisk hävd utan området namngavs i samband med den stora bostadsutbyggnaden som skedde vid mitten av 1950-talet. Marken ägdes av Malmö Stad och sedan drygt 20 år tillbaka hade det funnits koloniträdgårdar i det område intill järnvägen som idag motsvaras av kvarteren Persborg, Solrosen och Hästhoven. De flesta kolonilotterna avvecklades vid utbyggnaden men några lotter finns fortfarande kvar i en remsa utmed banvallen i öster.
STADSPLANER, UTBYGGNADSHISTORIA
Bostadsbristen var fortfarande stor när man beslutade att uppföra knappt tusen bostäder på markytan vid kontinentalbanan. För stadsplanen från 1953 svarade stadsplanechef Gunnar Lindman som trogen rådande grannskapsideal planerade närmare 1000 lägenheter för uppskattningsvis 3500 invånare i kvarteren Persborg och Solrosen. Bebyggelsens meanderliknande formation var troligen inspirerad av Baronbackarna i Örebro, ritat 1951 av Per-Axel Ekholm och Sidney White. Liksom i de tidigare utbyggda grannskapsenheterna Augustenborg och Mellanheden planerades en hög servicenivå, goda kommunikationer och trafikseparering.
Bebyggelsen kom att närmast klämmas in mellan Kontinentalbanan i öster och spårområdet för Malmö-Ystad banan i söder. Inte minst märks det i kvarteret Tulpanen som placerades inom ett stycke mark som uppkommit i och med Malmö-Ystad banans ändrade spårdragning. Att på detta vis utnyttja tillgänglig och central mark var helt i linje med andra utbyggnadsområden vid den här tiden då Lindman förespråkade en tät och sammanhållen stadsbild.

BOSTÄDER OCH BOENDE
I kvarteren Persborg, Solrosen, Hästhoven och Tulpanen finns sammanlagt cirka 1200 bostäder. 750 av lägenheterna är hyresrätter förvaltade av MKB, medan övriga är Riksbyggens bostadsrätter. Lägenheterna består främst av två respektive tre r o k.
Invånarantalet har under åren kontinuerligt sjunkit för att idag motsvara omkring hälften av de ursprungliga 3500 i kvarteren Persborg och Solrosen. Ålderssammansättningen är tämligen jämnt spridd, med en viss överrepresentation på små barn, och motsvarar ungefär den genomsnittliga för Malmö stad. De senaste decennierna har omflyttningen varit stor i kvarteret Persborg och var 1998 närmare 20 %.

ARKITEKTER OCH BYGGHERRAR
Byggherre för utbyggnaden av kvarteren Persborg och Solrosen var det kommunala bostadsbolaget MKB. Persborg var en av företagets största satsningar sedan starten 1946. Byggnaderna ritades 1954 av Svenska Riksbyggens Arkitektkontor i Stockholm, i likhet med MKB:s första projekt Augustenborg.
De följande åren uppfördes bebyggelsen i kvarteren Hästhoven och Tulpanen av Svenska Riksbyggen i form av bostadsrätter. Även här stod deras eget arkitektkontor för ritningarna.

KOMMUNIKATIONER OCH TRAFIK
Persborg trafikseparerades enligt dåtidens stadsplaneideal. Allt fler invånare hade blivit bilburna och en anpassning till motortrafiken var nödvändig. De stora omgivande gatorna kompletterades med Persborgsgatan som sträcker sig mellan bostadshusen och banvallen. Fyra säckgator ledde därifrån in i bebyggelsen. Den centrala grönytan fick enbart gång- och cykelstråk. Undantaget gjordes vid Persborgs torg, som genomkorsas av infarten till området via en passage under en av byggnaderna. Parkering anordnades dels i anslutning till säckgatorna, dels i underjordiska garage.

BEBYGGELSEKARAKTÄR
Bebyggelsen i kvarteren som alla gränsar till Lönngatan respektive Jägersrovägen är uppförda på smala tomter och upplevs som kilar in i den övriga bebyggelsen. Området hukar sig bakom spårvallen och omges i övrigt av kvarter med småskalig bebyggelse som egnahem och radhus. Lönngatan som ändrar namn till Jägersrovägen är en livligt trafikerad genomfartsled, vilket innebär en stor rörelse genom eller snarare förbi områdets delar. Det egentliga Persborg med sitt grannskapstorg är från vägen nästan dolt och sträcker sig inåt i syd-nordlig riktning. Bostadskvarteren Hästhoven och Tulpanen ligger längs med trafikleden och upplevs mer som traditionell landsvägsbebyggelse. I den västra delen av Hästhoven ligger en rest av äldre bebyggelse.
Typiskt för områdena är de sammanlänkade trevåningshusen i meanderliknande slingor. Placeringen av byggnaderna ger en stor rumslighet, samtidigt som grönytorna får breda ut sig. Mellan huskropparna ligger halvöppna gårdar med skyddade lek- och sittplatser. I kvarteret Persborg vetter gårdarna även mot en långsträckt grönyta. Länkarna mellan husen består av överbyggnader. Under dessa leder passager mellan gårdarna. Passagerna skapade ursprungligen effektfulla siktlinjer som betonade bebyggelsens växelspel mellan öppenhet och slutenhet, en effekt som gått förlorad genom tegelinklädnad och soprumsutbyggnader.