Stäng fönster Emmaboda kn, VISSEFJÄRDA KYRKAS KYRKOMILJÖ, Kalmar
Miljö - Beskrivning
| Beskrivning |
|---|
|
Vissefjärda kyrka och kyrkogård ligger vid Lyckebyåns utlopp i Kyrksjön. Väster om kyrkplatsen går järnvägen mellan Emmaboda och Karlskrona och här ligger Vissefjärda stationssamhälle. Norr om kyrkan ligger församlingshem, skola och ålderdomshem. I öster, på andra sidan Lyckebyån, ligger kyrkstallarna från 1854 som idag är hembygdsmuseum. Prästgården uppfördes ursprungligen 1745 men har genomgått flera renoveringar. Den är belägen sydväst om kyrkogården. Kyrkan är i det närmaste placerad i socknens mitt. Den ligger vackert vid Lyckebyåns utlopp i Kyrksjön. Väster om kyrkplatsen går järnvägen mellan Emmaboda och Karlskrona och här ligger Vissefjärda stationsamhälle. Norr om kyrkan ligger församlingshem, skola och ålderdomshem. I öster, på andra sidan Lyckebyån, ligger kyrkstallarna från 1854 som idag är hembygdsmuseum. Prästgården är belägen sydväst om kyrkogården och uppfördes 1745 då den ersatte en äldre prästgård av okänt datum. Den ursprungliga kyrkan byggdes troligen på en holme. Holmen har dock genom sedimen-tering från en av Lyckebyåns armar, med tiden kommit att förenas med fastlandet. På och kring kyrkogården som omger kyrkan växer många äldre lövträd vilka inger en känsla av ro och kontinuitet. Kyrkogården inramas av en motfylld bogårdsmur av fältsten. Kyrkan omges av den gamla kyrkogården som numera inte används för begravning. Den äldsta kyrkogården omfattade bara själva udden mellan kyrkan och sjön. Ursprungligen gick landsvägen mellan kyrkan och klockstapeln och då kyrkan på tre sidor omgavs av, av vatten och på den fjärde av vägen (mot vilken två boställen gränsade) var en utvidgning av kyrkogården en svårlöst fråga. Man löste dock problemet genom att flytta vägen till andra sidan klockstapeln varvid kyrkogården kunde utvidgas åt norr och den första utvidgningen av kyrkogården invigdes 1835. Efter detta kom kyrkogården att utvidgas åt väster i olika etapper under 1800- och 1900-talet och i slutet av 1990-talet invigdes den senaste tillkomna delen av kyrkogården, en minneslund, som förlagts till en påbyggd holme söder om kyrkan. På kyrkogården väster om kyrkan ligger bårhuset, troligen uppfört på 1940-talet och sydost om detta ligger en byggnad som rymmer personalutrymmen, garage, förråd m.m. Klockstapeln strax norr om kyrkan uppfördes 1774. Norr om kyrkan och kyrkogården ligger det senaste tillskottet i kyrkomiljön, församlingshemmet från 1967. Dess utformning är tidstypisk och många kyrkor har under andra halvan av 1900-talet försetts med särskilda församlingshem, till vilka social verksamhet och administration brukar vara förlagd. Kyrkstallarna i Vissefjärda har en viktig roll i kyrkomiljön. Kyrkstall var traditionellt små byggnader där var gård uppförde sitt eget stall. Under 1800-talet kom dock större sammanhängande stallbyggnader att uppföras. Det är denna typen som återfinns i Vissefjärda. Stallängorna förtjänar att särskilt nämnas då kyrkstall är en av de byggnader i kyrkomiljöerna som ofta försvunnit eller endast delvis bevarats. De så kallade Mörestallarna öster om kyrkan, vilka har fått sitt namn av att de tillhörde bönderna inom möredelen av socknen, är dessutom unika i sitt slag där de ligger på andra sidan Lyckebyån i en rektangulär formation inneslutande en stallplan genom vilken den forna landsvägen till kyrkan löpte. Ursprungligen ledde landsvägen vidare över en stenbro som sträckte sig mellan stallarna och kyrkan. Bron revs 1939 och idag finns där istället en bro av flytbryggor. Mörestallarna tillkom genom en tomtdonation av C. Silfversvärd på Kyrkeby. Med donationen följde dock ett villkor på att stallarna skulle utformas efter den ritning som Silverstrand gjorde år 1853. På ritningen återfinns både de i kvadratisk formation placerade stallarna och de två friliggande stallängorna ned mot ån (de två senare stallen uppfördes dock något senare än de övriga). Detta godtogs av bönderna som var och en uppförde sin del av stallängorna efter den uppgjorda ritningen. Vissefjärdas sydvästra område tillhörde fram till slutet av 1800-talet Konga härad och därmed Kronobergs län och bönderna där hade sina stallar väster om kyrkan. Kyrkomiljön har även innehållit den första skolbyggnaden som stod klar år 1838. Detta skolhus låg placerat strax nordöst om kyrkan och Vissefjärda hade alltså redan fyra år före folkskolestadgan ett fast skolhus med utbildad lärare. Endast ett fåtal församlingar i Kalmar län hade kommit så långt i utbildningsfrågan. Fortfarande 1948 användes skolan men på 1950-talet plockades den ned och magasinerades av hembygdsföreningen. Kyrksjön har sedan den första kyrkan från 1300-talet omflutit kyrkan och den gamla kyrkogården som idag ligger på en udde. År 1978 gjordes det första försöket att åstadkomma en muddring av området för att återfå den ursprungliga vattenspegeln bakom kyrkan. År 1989 gjordes en större insats, området muddrades ut och massorna lades på en redan befintlig holme som därigenom utökades till en mindre ö. Mellan ön och den gamla kyrkogården byggdes en stenbro och ön invigdes senare som minneslund. Sammantaget ligger kyrkan i en vacker omgivning som genom sin natur och sina byggnader förmedlar en kontinuitetskänsla. Kyrkomiljön är förhållandevis välförsedd med byggnader och anläggningar i form av klockstapel, bogårdsmur, församlingshem kyrkstallar, gravkapell och i viss mån även sockenmagasin och prästgård. Byggnader som bidrar till en förståelse av det viktiga nav som kyrkan och kyrkomiljöerna utgjort i samhällslivet och som samtidigt illustrerar de funktioner som församlingen gemensamt förestått. Även kyrkans läge, kyrkstallarna och den fortfarande skönjbara landsvägen bidrar till bilden av central punkt. Mörestallarnas speciella placering och utformning visar även på Kyrkebys starka ställning i socknen. Kyrkans läge bidrar till dess kulturhistoriska värde genom att föra en tradition vidare som började på medeltiden med en befäst borg. I övrigt är kyrkomiljön genom sina typiskt utformade stallar; den bevarade fristående klockstapeln (som även är en förutsättning för att kyrkobyggnaden kunnat förbli tornlös); församlingshemmet med sin tidstypiska utformning och sin del i en tradition av församlingshemsbyggande som börjar under andra hälften av 1900-talet; kyrkogården som byggts ut i etapper och genom det har ovanligt tydliga årsringar och speglar olika tiders syn på utformning av begravningsplatser är viktiga delar av kyrkans kulturhistoriska värde. Till detta bidrar även prästgården och sockenmagasinet (även om de ligger en bit ifrån) som tillsammans med övriga byggnader runt kyrkan berättar om de funktioner som församlingen geMensamt förestod och ger en bild av kyrkans centrala roll i samhället. |
