Stäng fönster Göteborg kn, HJÄLLBO OCH ERIKSBO, Västra Götaland
Miljö - Beskrivning
| Beskrivning |
|---|
|
HJÄLLBO och ERIKSBO 68 Stadsdelen Hjällbo är belägen 8-10 kilometer från Göteborgs centrum. Stadsdelen består av avgränsade bostadsmiljöer Hjällbo, Eriksbo och Hammarkullen. En förväntad samhällsexpansion gjorde bristen på mark för bostadsbyggande under 1960-talet akut. Angereds- och Bergums kommuner inkorporerades i Göteborgs kommun 1967. Byggandet startade redan 1966 i Hjällbo och Eriksbo men först 1968 i Hammarkullen. Den nya bostadsbebyggelsen, mest flerbostadshus uppfördes utmed spårvägen från Göteborgs centrum till ett planerat köpcentrum i Angered. För biltrafiken anlades matarleder med anslutande lokalgator. Grönområden avgränsar stadsdelens tre miljöer från varandra. Ett idrottsområde, "Hjällbovallen" är beläget på en höjd väster om Hammarkullen. Själva Hjällbo byggdes i en dalgång ca 8 kilometer från centrala Göteborg, sydväst om Angereds centrum, enligt en stadsplan som fastställts 1965 av Koj Jonsson och Enar A. Werner. Hjällbo avgränsas av Angeredsleden i väster, av Lärjeån i söder och av Eriksbo i öster. Trafiken drogs genom dalgången och bebyggelsen placerades mot de omgivande bergen och grönområdena, grupperad på ömse sidor stadsbanan (spårvägen). Spårvagnshållplatsen Hjällbo är försänkt som en ravin mellan östra och västra leder Hjällbo. Tre broar leder över spårvägen. Invid hållplatsen ligger en mindre centrumanläggning bestående av en centrumbyggnad. I den finns bland annat butiker, bank och post, allmänna lokaler och föreningslokaler, kyrka med ungdomsgård och högstadieskola med bibliotek. Vid centrumstråket förekommer ofta torghandel med försäljning av grönsaker och ibland även klädesplagg. Mellan åren 1966 och 1970 uppfördes på ca 100 ha ungefär 3000 lägenheter i Hjällbo, i flerbostadshus och radhus. Flerbostadshus dominerar som och är uppförd i tätt liggande, avgränsade områden med olika hustyper. Andelen småhus är förhållandevis liten. Endast tre områden, varav två är belägna längst i norr och ett i söder, består av radhus eller friliggande småhus. Biltrafiken leds in i stadsdelen från de större lederna via lokalgator runt miljön. Framkörningsfickor och parkeringsdäck har anordnats utanför de bilfria bostadsområdena. Ett system av gång- och cykelvägar leder till centrum och förbinder även husgrupperna sinsemellan. Hjällbo var tillsammans med Hammarkullen det första område att bebyggas med förtillverkade element från Bostadsbolagets stora elementfabrik som startat sin produktion 1968. Stadsdelen bestod tidigare av bergs- och jordbruksmark varav stora delar var öppen åker- och ängsmark. Av äldre bebyggelse finns endast ett fåtal hus kvar. I sydvästra delen av miljön finns ett hus bevarat från mitten av 1800-talet. Det är en del av Hjällbo gård som omnämns i Bevaringsprogrammet för Göteborg. Ytterliggare en enkel äldre träbyggnad öster om Bergsgårdsskolan inrymmer ett fritidshem. Eriksbo är ett avskilt och homogent område i östra delen av Hjällbo, med ca 1000 lägenheter i flerbostadshus; det planlades 1966. Förutom bostäder finns en affärsbyggnad, en parklek och en låg- och mellanstadieskola. Olika verksamheter är inrymda i bostadshusens bottenvåningar Det egnahemsområde som är beläget mellan Hjällbo och Eriksbo byggdes under en 15-årsperiod från mitten av 1940-talet. Liksom Skånska Cements industriområde vid korsningen mellan Gråbovägen och Hjällbovägen låg egnahemsområdet utanför 1960-talets stadsplan för Hjällbo. Öster om Eriksbo ligger Linnarhult, ett större villaområde med friliggande enfamiljshus. Området var tidigare bebyggt med enstaka äldre gårdar, sommarhus och ett antal enfamiljshus tillkomna under 1940- och 1950-talet. Under 1970-talets första hälft byggdes här en stor del av de 200 planerade nya hus. Flera äldre gårdar och sommarhus revs eller byggdes om i samband med utbyggnaden av området. I Hjällbo och Eriksbo finns, förutom ett antal låg- och mellanstadieskolor och en högstadieskola, ett tiotal daghem/förskolor samt lokaler för fritidsverksamhet. Ett flertal bostadslägenheter har på grund av det stora behovet av barnomsorg byggts om till daghem. 1971 bodde ca 7500 personer i Hjällbo. Befolkningsmängden är idag närmare 5100, en minskning med drygt 30 procent. 1988 utlyste en av de dåvarande förvaltarna i Hjällbo, Bostads AB Poseidon, en arkitekttävling för Skolspåret. Åtgärderna kom dock aldrig att genomföras, men medförde att man uppmärksammade bebyggelsens arkitektoniska kvaliteter och vikten av ett bevarandeprogram för området. Skolspåret har i samband med den senaste upprustningen även fått ett antikvariskt bidrag som kulturhistoriskt intressant område och är för närvarande det yngsta i landet som erhållit ett sådant stöd. Källor: Peter, Sanja (1998) Inventering av bebyggelse 1955-75. Rapportutkast. Göteborgs Stadsmuseum, Göteborg. Göteborg bygger, Bostadskontoret, GAKO och Stadsplanekontoret, Göteborg 1965. Göteborg bygger, Bostadskontoret, GAKO och Stadsplanekontoret, Göteborg 1971. Olsson/Törnqvist, Fysisk miljö och service som en förutsättning för socialt liv. Eriksbo, Hammarkullen och Hjällbo. Opublicerad rapport, år okänt. Funktionalismens genombrott och kris: svenskt bostadsbyggande 1930-80. Stockholm Arkitekturmuseum, Stockholm 1980. Andersson, Birgitta, Idealbostad eller nödbostad, Stockholm 1977. Göteborgs utbyggnad, Birgitta Andersson, m fl, CTH Arkitektur 1977. Statistik Göteborgs kommun, www.goteborg.se Arkitekturmuseet, En miljon bostäder, årsbok Stockholm 1998. Arkitektur 1969:1 Arkitektur 1966:8 Kulturhistoriskt värdefull bebyggelse i Göteborg - ett program för bevarande, del 2 (prel. 2000). Kulturförvaltningen/Stadsmuseet. Redaktör Gudrun Lönnroth. Emanuelsson, Lena, Skolspåret i Hjällbo: ett miljonprogramområde värt varsamhet, examensarbete 1995, institutionen för kulturvård, Göteborgs universitet. Stadsplanehandlingar för Hjällbo, Stadsbyggnadskontoret, Göteborg. |
