Till Riksantikvarieämbetets startsida

 

 Bebyggelseregistret (BeBR)

Bebyggelseregistret (BeBR)

Inventering av kyrkor i Storumans kommun Ny sökning Tillbaka till sökning


Teckenförklaring Bakgrundskarta Copyright © Lantmäteriet
visa stor karta
Inventeringspresentation
Västerbotten
Storuman
2010 - 2010

Projektet har som mål att samtliga karaktäriseringar som utarbetats av församlingarna i stiften inom Svenska kyrkan ska registreras i bebyggelseregist...

Läs mer i eget fönster
Basinventering
Inventeringsfoton
Inga foton finns registrerade.
Miljöfoton
Inga foton finns registrerade.
Anläggningsfoton
Kyrkan är uppbyggd som en treskeppig basilika med högre mittskepp, klerestorievåning och lägre mittskepp samt en absid i öster. Det höga tornet med huvudingången är traditionellt placerat i väster. Basilikaformen förekom också i dåvarande Åsele kyrka från 1852, men då i mer utpräglat nyklassicistisk tappning och i sten. Under de trettio år som skiljer kyrkorna åt hade en ny riktning inom kyrkobyggandet inletts. Stensele kyrka ger prov på en mer självständig och experimentell arkitektur än den formstarka nyklassicismen som dessförinnan hade dominerat kyrkobyggandet under ett sekel. Här märks gotiska former på fönster och torn, konstruktions-detaljer som nyttjas som utsmyckning samt allt mer former som framträder på träets egna villkor i stället för att efterlikna sten och puts. De två största förändringar som skett utvändigt är att taket bytts till kopparplåt (ursprungligen brädspån) och att en hk-ramp har tillkommit på norra långsidan. Den lilla ekonomibyggnaden nordväst om kyrkan var ursprungligen ett bisättningskapell.

Kyrkan är uppbyggd som e...

2010

Andreas Grahn

Rättighetslicens:

Gravkapellet och klockstapeln i modernistisk stil är representativa byggnadsverk för 1960-talets arkitektur

Gravkapellet och klockst...

2010

Andreas Grahn

Rättighetslicens:

Korabsiden som inrymmer sakristia.

Korabsiden som inrymmer ...

2010

Andreas Grahn

Rättighetslicens:

Successiva utbyggnader och ändringar har reducerat byggnadens kulturhistoriska värden. Sedan tornet och sakristian tillkom och färgsättningen ändrades domineras karaktären idag av klassicism. Ytterdörren i huvudentrén samt i sakristian till höger är bytta 1975, men med liknande utformning som de gamla kyrkportarna.

Successiva utbyggnader o...

2010

Andreas Grahn

Rättighetslicens:

Kyrkogården närmast sydost om kyrkan (mot sydost), med likboden från 1940-talet till vänster.

Kyrkogården närmast sydo...

2010

Andreas Grahn

Rättighetslicens:

Vedboden från 1940-talet som byggdes till och nu används som vaktmästarexpedition. Ursprungligen var den rödfärgad.

Vedboden från 1940-talet...

2010

Andreas Grahn

Rättighetslicens:

Strömsunds kapell, som det såg ut 2002

Strömsunds kapell, som d...

2002

Mattias Burman

Rättighetslicens:

Kapellet vid karaktäriseringsbesöket 2010. Under den perioden har skorstenen klätts in och fått rökhuv, hk-rampen har byggts till, ett fönster ändrats till dörr och snörasskydden satts upp. Förändringarna har skett utan tillstånd och har till viss del förvanskat byggnaden.

Kapellet vid karaktärise...

2010

Andreas Grahn

Rättighetslicens:

Klockbocken

Klockbocken

2010

Andreas Grahn

Rättighetslicens:

Tärna kyrka har en magnifik placering, mitt i samhället på en höjd i närheten av Blå vägen och sjön Gäutajaure. Kyrkan uppfördes 1897–1900 efter ritningar från 1891 av arkitekt Gustaf Pettersson vid Överintendentsämbetet. Interiören färdigställdes först 1908, efter ritningar av arkitekt Sigge Cronstedt. Utvändigt har kyrkan, med sin blandning av nationalromantik och nygotik, ingen motsvarighet i länet. Viktiga karaktärsdrag att beakta är det utskjutande tresidiga koret med valmat tak, den speciella tornavslutningen, spånklädnaden på tak, torn och spiror, takkuporna, vapenhusets ovanliga utformning samt fönstrens gruppering, omfattning och spröjsindelning.

Tärna kyrka har en magni...

2010

Andreas Grahn

Rättighetslicens:

Nya kyrkogården anlades 1930 men är utvidgad åt väster efter 1971. Den äldsta delen av kyrkogården ligger i en norrsluttning. De terraserade gravarna, varav de nedre är grusgravar med skifferstensomfattningar, utgör begravningsplatsens mest särpräglade karaktärsdrag.

Nya kyrkogården anlades ...

2010

Andreas Grahn

Rättighetslicens:

Andra betydelsefulla exponenter för kyrkogårdens gedigna och fjällnära karaktär är skifferstensmuren mot norr med portstolpar av skiffer och svartmålat järnstaket, liksom de knotiga fjällbjörkarna.

Andra betydelsefulla exp...

2010

Rättighetslicens:

Kapellet, som är uppfört 1932–33, har en enkel och klassicistisk karaktär, med brant sadeltak, rundbågiga fönster, rundfönster i gavelröstet och ett förhållandevis lågt torn i väster. Utvändigt är kapellets karaktär välbevarad. Den största förändringen är hk-anpassningen med ramp på den norra sidan. Den ligger dock på den minst exponerade sidan.

Kapellet, som är uppfört...

2010

Andreas Grahn

Rättighetslicens:

Avträdet med förråd strax intill kapellet har ett miljöskapande värde på kapellplatsen.

Avträdet med förråd stra...

2010

Andreas Grahn

Rättighetslicens:

I backen ovanför (nordost) om kapellet ligger begravningsplatsen från 1929. Den omges av en trägärdesgård. Den äldsta delen är en skogskyrkogård med naturligt växande träd och skogsmarksvegetation. Här finns flera grusgravar, en del terrasserade, alla utan omfattning.

I backen ovanför (nordos...

2010

Andreas Grahn

Rättighetslicens:

Kyrkogården utvidgades under 1980-talet. I den nya delen finns naturvuxna tallar och planterade rygghäckar av fjäderkaragan.

Kyrkogården utvidgades u...

2010

Andreas Grahn

Rättighetslicens:

Den additiva tillbyggnaden av klocktornet 1936 gav kyrkan en mer sakral och traditionellt klassicistisk karaktär, men i övrigt är lite av exteriören ändrad, utöver färgsättningen. Kortillbyggnaden gjordes 1972.

Den additiva tillbyggnad...

2010

Andreas Grahn

Rättighetslicens:

Bilden ovan visar kapellet som nybyggt 1928

Bilden ovan visar kapell...

1928

Rättighetslicens:
Byggnadsfoton
Kyrkan är uppbyggd som en treskeppig basilika med högre mittskepp, klerestorievåning och lägre mittskepp samt en absid i öster. Det höga tornet med huvudingången är traditionellt placerat i väster. Basilikaformen förekom också i dåvarande Åsele kyrka från 1852, men då i mer utpräglat nyklassicistisk tappning och i sten. Under de trettio år som skiljer kyrkorna åt hade en ny riktning inom kyrkobyggandet inletts. Stensele kyrka ger prov på en mer självständig och experimentell arkitektur än den formstarka nyklassicismen som dessförinnan hade dominerat kyrkobyggandet under ett sekel. Här märks gotiska former på fönster och torn, konstruktions-detaljer som nyttjas som utsmyckning samt allt mer former som framträder på träets egna villkor i stället för att efterlikna sten och puts. De två största förändringar som skett utvändigt är att taket bytts till kopparplåt (ursprungligen brädspån) och att en hk-ramp har tillkommit på norra långsidan. Den lilla ekonomibyggnaden nordväst om kyrkan var ursprungligen ett bisättningskapell.

Kyrkan är uppbyggd som e...

2010

Andreas Grahn

Rättighetslicens:

Successiva utbyggnader och ändringar har reducerat byggnadens kulturhistoriska värden. Sedan tornet och sakristian tillkom och färgsättningen ändrades domineras karaktären idag av klassicism. Ytterdörren i huvudentrén samt i sakristian till höger är bytta 1975, men med liknande utformning som de gamla kyrkportarna.

Successiva utbyggnader o...

2010

Andreas Grahn

Rättighetslicens:

Strömsunds kapell

Strömsunds kapell

2010

Andreas Grahn

Rättighetslicens:

Tärna kyrka har en magnifik placering, mitt i samhället på en höjd i närheten av Blå vägen och sjön Gäutajaure. Kyrkan uppfördes 1897–1900 efter ritningar från 1891 av arkitekt Gustaf Pettersson vid Överintendentsämbetet. Interiören färdigställdes först 1908, efter ritningar av arkitekt Sigge Cronstedt. Utvändigt har kyrkan, med sin blandning av nationalromantik och nygotik, ingen motsvarighet i länet. Viktiga karaktärsdrag att beakta är det utskjutande tresidiga koret med valmat tak, den speciella tornavslutningen, spånklädnaden på tak, torn och spiror, takkuporna, vapenhusets ovanliga utformning samt fönstrens gruppering, omfattning och spröjsindelning.

Tärna kyrka har en magni...

2010

Andreas Grahn

Rättighetslicens:

Kapellet, som är uppfört 1932–33, har en enkel och klassicistisk karaktär, med brant sadeltak, rundbågiga fönster, rundfönster i gavelröstet och ett förhållandevis lågt torn i väster. Utvändigt är kapellets karaktär välbevarad. Den största förändringen är hk-anpassningen med ramp på den norra sidan. Den ligger dock på den minst exponerade sidan.

Kapellet, som är uppfört...

2010

Andreas Grahn

Rättighetslicens:

Den additiva tillbyggnaden av klocktornet 1936 gav kyrkan en mer sakral och traditionellt klassicistisk karaktär, men i övrigt är lite av exteriören ändrad, utöver färgsättningen. Kortillbyggnaden gjordes 1972.

Den additiva tillbyggnad...

2010

Andreas Grahn

Rättighetslicens:

Överallt i kyrkan finns prov på den höga hantverksmässiga kvalitet som präglar såväl byggnaden som inredningen.

Överallt i kyrkan finns ...

2010

Andreas Grahn

Rättighetslicens:

Det relativt oförändrade kyrkorummet präglas främst av det låga spegelvalvet, valvlisten med klot, de kraftiga hanbjälkarna samt den mustiga färgsättningen med mycket marmoreringar. Utbyggnaden av ett smalare kor gjordes 1974–75. Samtidigt målades vissa ytor om och antalet kulörer minskades något. I övrigt är kyrkorummet välbevarat. Stilmässigt har kyrkorummet en historiserande och barockmässig karaktär.

Det relativt oförändrade...

2002

Mattias Burman

Rättighetslicens:

Kyrksalen är mycket mer sakral än exteriören. Bänkinredningen, ambonorgeln, podiet och fönstersättningekänns igen från länets många bönhmedan takutformningen, korets utformning, belysningsanordningarnnummertavlan och inte minst altarringen gör rummet mer kyrkligt än bönhusen vanligtvis är. Altartavlan är målad av Gerda Höglund. De största förändringar som skett i kyrksalen är att väggarna klätts med glasfiberväv, att färgsättning delvis ändrats och att de ursprungliga ljuskronorna bytts ut.

Kyrksalen är mycket mer ...

2010

Andreas Grahn

Rättighetslicens:

Även läktarens nuvarande utformning och orgeln är från restaureringen 1953. Dopfunten av täljsten är den enda inventarie i själva kyrkorummet som är samtida med kyrkan. Golvet slipades och behandlades med en pigmenterad oljelasyr 2009. Golvet är något ljusare i koret än i resten av kyrkorummet.

Även läktarens nuvarande...

2010

Andreas Grahn

Rättighetslicens:

Kyrksalen har en enkel och anspråkslös karaktär, inte olik ett bönhus från samma tid. Tredingstaket, panelen med dubbelfasspont, den enkla bänkinredningen, trägolvet och järnkaminen är några av de mest betydelsefulla exponenterna för rummets karaktär. De mest påtagliga förändringarna är den koloristiska färgsättningen samt de dominanta träskulpturerna som båda tillkom 1979. Vid karaktäriseringsbesöket pågick utvändig ommålning, därav skyddspappen på golvet inne i kyrkan.

Kyrksalen har en enkel o...

2010

Andreas Grahn

Rättighetslicens:

I bakre delen av kyrkorummet är det främst orgeln som negativt påverkat symmetrin. Några bänkrader togs bort för att rymma den. Med tanke på att predikstolen är kyrkans förnämsta inventarie och att den är väldigt låg kan man ifrågasätta om det verkligen är nödvändigt med en ambo dessutom.

I bakre delen av kyrkoru...

2010

Andreas Grahn

Rättighetslicens:

Den symmetriska och pampigt uppbyggda altarväggen avgränsar kyrkorummet från sakristian i absidens bottenvåning. Utblicken mot absiden och dess korfönster är betydelsefull. Den rundbågiga altartavlan av Gerda Höglund tillkom 1934 och ersatte krucifixet som nu står på altaret.

Den symmetriska och pamp...

2010

Andreas Grahn

Rättighetslicens:

I bakre delen av kyrkorummet är det främst orgeln som har påverkat upplevelsen. Några bänkrader togs bort för att rymma den. De omålade panikreglarna på den annars så vackra entrédörren till kyrkorummet är alltför iögonfallande. De bör bytas mot en mer diskret lösning eller åtminstone färganpassas.

I bakre delen av kyrkoru...

2002

Mattias Burman

Rättighetslicens:

Samlingssalen användes ursprungligen som skolsal också. Kombinationen kyrksal och församlingssal i samma byggnad är typiskt för de många bönhus som uppfördes under samma tid.

Samlingssalen användes u...

2010

Andreas Grahn

Rättighetslicens:

Interiören präglas idag huvudsakligen av den genomgripande restaurering som genomfördes 1953. Såväl panel på väggar och tak som golvet och den fasta inredningen är från den tiden, likaså korväggen och den monumen-tala kormålningen. Det synliga takbjälklaget ändrades också. Kvar från byggnadstiden är fönstren med sin snidade omfattning, dopfunten i täljsten och den gamla altaruppsatsen i nuvarande sakristian. Äldre än kyrkan är de enkla ljuskronorna av trä som hänger i koret, vilka kommer från Tärnas rivna 1850-talskyrka vid Laxnäs.

Interiören präglas idag ...

2010

Andreas Grahn

Rättighetslicens:

Läktarbarriären har en liknande utformning som altarringen och predikstolen. Höjningen, som tillkom 2009, har efter att bilden togs justerats så att ståndarna placerats mellan speglarna istället. Dragstagen i taket tillkom på 1980-talet.

Läktarbarriären har en l...

2010

Andreas Grahn

Rättighetslicens:

Kyrkorummet är välbevarat och präglas främst av det låga spegelvalvet, valvlisten med klot, de kraftiga hanbjälkarna samt den mustiga färgsättningen med mycket marmoreringar. Utbyggnaden av ett smalare kor 1972 innebar att den ursprungliga perspektivmålningen på korväggen försvann. I övrigt är kyrkorummet mycket välbevarat. Stilmässigt framstår det som att hela kyrkorummet, med sin historicerande och barockmässiga utformning, har anpassats till predikstolen.

Kyrkorummet är välbevara...

2010

Andreas Grahn

Rättighetslicens:

Stensele kyrka brukar kallas ”Lappmarkens katedral” och när man kommer in i kyrkan förstår man varför. Det höga mittskeppet med klerestoriefönster och snedsträvor samt de längsgående läktarna är viktiga rumsliga karaktärsdrag. Den detaljrika fasta inredningen är nästan i sin helhet från byggnadstiden. Två stilar möts i kyrkorummet – nyklassicism och nygotik – men ändå är interiören väl sammanhållen. Kyrkan tillkom i en brytningstid då just denna stilblandning var mycket tidstypisk. Trots att kaminerna är från 1934 förstärker de upplevelsen att ha klivit in i ett kyrkorum från 1800-talets slut. Kororgeln och ambon är de nytillskott som är mest iögonfallande.

Stensele kyrka brukar ka...

2010

Andreas Grahn

Rättighetslicens:

Ett bänkpar demonterades längst fram och längst bak 1978, men fortfarande fyller bänkarna ut större delen av kyrkan och läktarna. Orgelläktaren byggdes ut 1934 och orgelfasaden kompletterades med det flankerande ljudskåpet när orgelverket byttes ut 1956. Förändringarna är tämligen begränsade och kyrkans karaktär är därför bevarad.

Ett bänkpar demonterades...

2010

Andreas Grahn

Rättighetslicens:

Allt textmaterial i BeBR är licensierat enligt Creative Commons Zero om inget annat anges. | Tillgänglighetsredogörelse
Postadress: Riksantikvarieämbetet, Informationsavdelningen, Bebyggelseregistret, Box 1114, 621 22 Visby.
Kundservice: bebyggelseregistret@raa.se webbplats: www.raa.se