Till Riksantikvarieämbetets startsida

 

Bebyggelseregistret (BeBR)

Bebyggelseregistret (BeBR)

Stäng fönster SOTENÄS KLEVEN 2:9 - husnr 1

 Byggnad - Värdering

6/30/15
Motivering
Klass A:

- Objektsvärde
- Nationellt intresse
- Omistlig

Skyddas genom Plan- och bygglagen kapitel 8, 13-14 §§ och 4:16 §, förvanskningsförbud, underhållskrav och rivningsförbud eller som byggnadsminne enligt Kulturmiljölagen.


Klass B:

- Objektsvärde
- Regionalt intresse
- Omistlig

Skyddas genom Plan- och bygglagen kapitel 8, 13-14 §§ och 4:16 §, förvanskningsförbud, underhållskrav och rivningsförbud.


Klass C:

- Miljövärde
- Lokalt intresse

Skyddas genom Plan- och bygglagen kapitel 8, 14 § och 17 §, underhållskrav och varsamhetskrav.

Klass D:
Bebyggelse som inte värderats ha kulturhistoriska värden av sådan karaktär att skydd i detaljplan rekommenderas.


En byggnad kan ett eget värde men kan också ha stor betydelse för upplevelsen av kulturmiljön och flera byggnader kan tillsammans skapa en miljö med stora värden. Under arbetet med inventeringen har särskilt värdefulla bebyggelsemiljöer identifierats. I rapporten redovisas dessa miljöer samt resonemanget som ligger till grund för värderingen. Identifieringen av kulturmiljöerna baseras på byggnadernas miljövärdering. Värderingen av om en byggnad har ett värde för miljön har skett enligt följande klassificeringssystem högt miljövärde eller -.

Om värderingen:
Värdering av bebyggelse ur ett kulturhistoriskt perspektiv betyder att en bedömning gjorts av möjligheterna att utvinna och förmedla kunskap om omgivningens historia och utveckling genom bebyggelsen. Denna kunskap kan ge en förståelse för människors livsvillkor förr i tiden och öka förståelsen för de förhållanden som råder idag. Värdering ur kulturhistoriskt perspektiv innehåller också en estetisk bedömning av arkitekturen och en bedömning av om bebyggelsen har sociala betydelser för dem som vistas i och använder miljön och byggnaderna. Dessa tre perspektiv kan sammanfalla i en värdering men kan också förekomma enskilt.

Kulturhistoriskt värde
Det kulturhistoriska värdet kan beskrivas som tydligt, representativt, sällsynt, eller autentiskt i förhållande till att vara kunskapsförmedlare om omgivningen, om arkitekturen eller om sociala dimensioner i miljön. Att det kulturhistoriska värdet är tydligt innebär att det går lätt att läsa av eller förstå. Att värdet är representativt kan till exempel betyda att byggnaden är ett tydligt exempel på arkitekturstilen nationalromantik. Det kan också syfta på att det är vanligt för, i det här fallet, Smögen. Sällsynt betyder att det värderade är ovanligt i sitt sammanhang. Att det kulturhistoriska värdet beskrivs som autentiskt innebär att det uppfattas som ursprungligt eller tätt sammanknutet en socialhistorisk dimension.

De byggnader och miljöer som inventerats på Smögen har värderats som kulturhistoriskt värdefulla utifrån flera aspekter. Framför allt har byggnader och miljöer som värderats som värdefulla en form och arkitektur som kan sägas vara fysiska representanter för den historiska berättelsen om Smögens utveckling. Värderingen har skett i förhållande till dokumenterade och upplevelsemässiga värden i bebyggelsen. Dokumenterbara värden är till exempel att en byggnad har en värdefull arkitekturhistoria, samhällshistoria eller byggnadshistoria. Dokumentvärdena identifieras genom en kulturhistorisk analys av bland annat arkitekturen, av tomten och av förhållandet mellan omgivande hus och natur. Värderingen tar stöd i de upplevda värden som bebyggelsen och miljöerna förmedlar via olika fysiska attribut. Upplevelsevärden kan vara av typen arkitektoniska och miljöskapande värden eller symbol- eller identitetsvärden. Både vanliga och ovanliga hus och byggnader kan värderas högt och en byggnad kan ha fler än ett värde.

Dokumentvärden
Arkitekturhistoriskt värde – kan omfatta en enskild byggnad, anläggning eller miljö och arkitektur som kan vara både typisk eller unik, kanske kopplad till en specifik arkitekt.

Byggnadshistoriskt värde – ger information om byggnadsteknik, byggnadsmaterial, byggnadsmetoder, kan omfatta både sällsynta eller representativa byggnader.

Samhällshistoriskt värde – byggnader, anläggningar och miljöer som fyllt eller fyller en specifik funktion i det lokala, regionala eller nationella sammanhanget.

Upplevelsevärden

Arkitektoniska värden – omfattar estetik, arkitektonisk problemlösning och gestaltning.

Miljöskapande värden – Kan avse en miljö i vilken de enskilda byggnaderna tillsammans skapar en värdefull miljö.

Symbolvärden – Exempelvis symbol för en ort eller samhällsfunktion, kan vara avsedd som symbol eller utvecklas till sådan över tid till exempel för att en speciell händelse kan kopplas till byggnaden.

Identitetsvärden – Företeelser i en miljö som associeras till trygghet, igenkänning och samhörighet.