Stäng fönster MÖRBYLÅNGA GÅRDBY KYRKA 1:1 - husnr 1, GÅRDBY KYRKA
Byggnad - Värdering
| GÅRDBY KYRKA (akt.) | |
| 3/1/10 |
| Motivering |
|---|
|
ÖVERGRIPANDE KULTURHISTORISK BEDÖMNING FÖR KYRKOMILJÖ OCH KYRKA Allmän bakgrund De öländska kyrkorna har en betydligt högre andel ombyggda medeltidskyrkor än fastlandet. Dessa medeltida sockenkyrkor var i huvudsak uppförda på 1100-talet som enkla absidkyrkor, men byggdes ofta om under 1200-talets orostider och befästes. Under de följande seklernas krig kom kyrkorna ofta att användas som skydd för befolkningen. Krigen, som vid flera tillfällen drabbade ölänningarna och deras kyrkor hårt ända fram till 1700-talet, var en viktig orsak till att det gick långsamt med återuppbyggnad och att underhållet ofta fick stå tillbaka för återanskaffning av nödvändiga inventarier. Vid 1700-talets mitt var kyrkobeståndet i princip oförändrat sedan medeltiden och utgjordes av en brokig samling kombinerade kyrkor och sockenbefästningar vilka också användes som magasin. Att anpassa dessa trånga och dåligt underhållna byggnader för de växande församlingarnas behov var en svår uppgift. Kyrkorna på Öland har formats av öns relativa fattigdom och isolering, vilket sannolikt har bidragit till att ge lokala självständiga och uppfinningsrika byggmästare utrymme att återanvända och ta tillvara så mycket som möjligt av de äldre kyrkorna. Denna sparsamhet har lett till att proportionsförhållandena vanligen är långt ifrån den klassiska harmoni som förordades av Överintendentsämbetet från 1700-talets mitt och ca 100 år framåt i tiden. Tornen är ofta kraftiga i förhållande till långhuset, lanterninerna något överdimensionerade, fönsterna på tornen gärna små, få och oregelbundet placerade. Närmast de nyklassicistiska idealen kommer de kyrkor på ön som nybyggdes på 1820-talet och framåt. Från början till mitten av 1800-talet ledde de stabilare politiska och ekonomiska förhållandena tillsammans med en stadigt växande folkmängd till ökad kyrkobyggnadsverksamhet på Öland, liksom i landet i övrigt. På Öland kom dock om- och tillbyggnader att vara vanligare än nybyggnader. Genom en kunglig förordning 1759 hade byggandet av klockstaplar av trä förbjudits på det träfattiga Öland. De medeltida tornen påbyggdes därför med lanterniner i klassicistisk stil för att härbärgera kyrkklockorna. Kyrkomiljön och kyrkan med fast inredning och inventarier Likt många andra byar på södra Öland har Gårdby en traditionsenlig placering på den flacka östra landborgen, som sträcker sig mellan Egby i norr och Ottenby i söder. Gårdby är i grunden en typisk öländsk radby med anor från medeltiden. Strandvallarna ner mot Östersjön har odlats sedan urminnes tider. Radbyn sträcker sig norrut från Gårdby kyrka. Malmbebygg-elsen ligger söder om kyrkan. Inåt land omgärdas byn av det öländska alvaret i sydväst och lövskogar och uppodlade marker i nordväst. Öster om byn breder strandvallarnas öppna odlingsmarker ut sig ner mot Östersjön. Trots sentida förändringar är känslan av den ursprungliga radbyn fortfarande intakt. På kyrkogården i Gårdby står en runsten med kristna inskriptioner. Runstenen är från 1000-talet. Ragnhild Boström menar att det troligtvis fanns en träkyrka i Gårdby redan på den tiden. Under 1100-talet uppfördes en mer permanent stenkyrka med absid och kort kor invid ett mindre långhus. Boström beskriver hur kyrkan byggdes om under 1200-talets oroligheter. Ett kraftigt försvarstorn byggdes i väster. Samtidigt skall även en profan övervåning ha tillkommit över långhuset och koret. Dopfunten som idag står i kyrkorummet skall ha tillverkats under 1200-talet. Gårdby gamla kyrka kom sedan att ändras och renoveras i omgångar under århundradenas lopp. Vid 1700-talets mitt ersattes stenvalven över långhus och kor med plana innertak av trä. Under 1700-talet ändrades också inredningen. Delar av denna inredning har bevarats och finns idag i Gårdby nya kyrka. Öland har alltid varit en utpräglad jordbruksbygd. Gårdby är inget undantag. Under det sena 1800-talets stora befolkningsökning och framåtanda, kom den agrara byn att förändras. Med 1900-talets intåg kom de största förändringarna då järnvägen 1909 drogs genom Gårdby. En stationsbyggnad uppfördes i byns norra del. Så småningom växte villabebyggelse fram i anslutning till järnvägsstationen. Gårdby växte och blev med tiden något av en tätort. Byinvånarna var inte längre fullt ut beroende av jordbruket som inkomstkälla. I anslutning till järnvägen uppstod verksamheter som mejeri, motorkvarn, elektrisk firma samt smides- och mekanisk verkstad. Under perioden öppnades också lanthandel, diversehandel, café, hembageri och telefonstation. Expansionen avtog dock med åren. Järnvägen lades ner 1961. Likt övriga riket avfolkades landsbygden allt mer. Jordbruket blev återigen den dominerande sysselsättningen – om än för färre personer än tidigare. Först med Ölandsbrons invigning på 1970-talet kom ett välbehövligt uppsving, med pendlingsmöjligheter, fritidshusbebyggelse och ökande turism. Byarna Gårdby och Norra Sandby utgör tillsammans mellersta Ölands utpost i sydost. Byarna, som ligger bara fyra kilometer ifrån varandra, har mycket gemensamt och invånarna har samarbetat under århundradena. Den gemensamma prästgården är förlagd till Sandby allt sedan prästgården i Gårdby brändes ned av fienden år 1677. För 160 år sedan uppfördes en gemensam skolbyggnad, som ligger mitt emellan byarna. Under 1800-talet ökade landsbygdens folkmängd drastiskt. De medeltida bykyrkorna blev för små och ansågs dessutom omoderna och osunda. Prosten Dahlström, som var verksam i både Gårdby och Sandby, ville att församlingarna skulle sammanslås och att en ny, gemensam kyrka skulle uppföras. Församlingarna protesterade mot förslaget och fick gehör hos Kungl. Maj:t, som gav byarna tillstånd att återuppföra varsin ny och modern kyrka. År 1840 påbörjades byggnationen i Gårdby. Den medeltida kyrkan revs. Ny grundläggning lades efter ritningar av Nils Isak Löfgren. På 1930-talet framkom, i korrespondens mellan Manne Hofrén (vid KLM) och Sigurd Curman (vid RAÄ), att den medeltida kyrkan kanske inte revs helt och hållet, utan att vissa murpartier bevarades i norra långhusväggen. Kopplingar till Gårdby gamla kyrka: * På kyrkogården finns en runsten som minner om tiden då Gårdby kristnades på 1000-talet. * Återanvänt ekvirke från den medeltida kyrkan ingår i nuvarande torntakets konstruktion, samt som avväxling i muröppningen mellan torn och långhusvind. * Dopfunten från 1200-talet, tillverkad i gotländsk kalksten. * Gravhällarna i portalomfattningarna minner om en tid då begravning ägde rum inne i den gamla kyrkan. Seden förbjöds under 1800-talet. Fram till och med 1700-talet låg även många liknande hällar på kyrkogårdarna. * Kyrkklockorna från 1700-talet flyttades över till den nya kyrkan. * Altaruppsatsen med tillhörande träskulptur tillverkades på 1700-talet för den gamla kyrkan, men restaurerades av byggmästare Isberg och sattes upp i den nya kyrkan. Det samma gäller predikstolen. På 1860-talet införskaffades ny altaruppsats och ny predikstol. Den gamla altaruppsatsen står idag som utsmyckning i korets södra del. * Apostlabilderna som idag pryder korbänkarnas fronter satt ursprungligen som fyllningar i den gamla kyrkans läktarbröstning. De är samtida med den gamla altaruppsatsen och predikstolen. Löfgren utförde alltså ett förslag till den nya kyrkans utformning. Ritningarna omarbetades därefter av Theodor Edberg vid Överintendentämbetet. Byggmästare Peter Isberg satte sedan planerna i verket. Gårdby nya kyrka uppfördes 1841 i nyklassicistisk stil. Långhusets höga, symmetriskt placerade fönster och tornet med sin åttakantiga lanternin är typiska stiluttryck. Som kontrast till den mörka medeltidskyrkan präglas den nya kyrkans interiör av öppenhet och ljus tack vare de stora fönstren och det höga, vitmålade tunnvalvet i trä som spänner över kyrkorummet. Bänkinredningen byggdes i slutna kvarter. Spegelfyllningarna i bänkdörrar och fronter har rena linjer i ett sobert, klassicistiskt utförande. Orgeln och orgelläktaren var med i planeringen redan från början. Ritningarna utfördes av Theodor Edberg och kom att utföras av orgelbyggaren S. P. Petersson från Visby. Petersson vistades på Öland då orgelbygget färdigställdes år 1842. Orgeln kom sedan att omdisponeras dels under 1800-talets slut och sedan på 1940-talet. Idag är Gårdby kyrkas orgel den äldsta i bruk varande orgeln på Öland. Expertisen pekar ut den som orgelbyggare Peterssons största och mest intressanta verk. Trots sentida förändringar är interiörens nyklassicistiska drag bevarade till våra dagar. På 1860-talet genomfördes en invändig renovering då bland annat ny altaruppsats med altartavla och altarrund tillkom. Altaruppsatsen ritades av Per Ulric Stenhammar och kopierar den som J. F. Åbom ritade för Köpings kyrka. Altartavlan, Nattvardens instiftande, målades 1859 av Sven Gustaf Lindblom från Kalmar. Motivet har altartavlan i Växjö domkyrka som förlaga. Samtidigt installerades även ny predikstol, vilken byggdes efter ritningar av Ludvig Hawerman. På 1930-talet genomfördes nästa stora renovering som kom att bidra till kyrkans nuvarande utseende. Renoveringen utfördes efter arkitekt Malte Erichs anvisningar. Det fullständiga restaureringsprogrammet upprättades av Bröderna Olsson i Färjestaden. Arkitekt Sven Rosman i Kalmar stod för en omgestaltning av interiören. Bänkinredningen målades om i ny, ljus färgton. Kyrkans gamla altaruppsats och predikstolskorg restaurerades och monterades ihop, för att sedan ställas upp mot koret södra vägg. 1930-talets renovering innebar också modernisering och ökad komfort för församlingen. Uppvärmningen och värmeisoleringen förbättrades. Innerbågar sattes i fönstren och vindfång byggdes i södra entrén. Nytt golv – det vi ser idag – lades i koret och i sakristian. Samtidigt gjordes takomläggning från understruket tegeltak till tegeltak på brädsvall och spån på långhus och sakristia. År 1957 återinvigdes kyrkan efter en omfattande renovering, projekterad av arkitekt Ärland Noreen. Hela kyrkan målades om utvändigt. Sakristian fick ingång utifrån genom en kopparklädd dörr. Bänkinredningen ändrades. Gångar togs upp utmed långväggarna och de bakersta bänkraderna togs bort. Bänkarna under läktartrapporna togs bort och fronterna med målade apostlabilder från den gamla kyrkan flyttades till korbänkarna. När bänkarna demonterades upptäcktes att brädgolvet var i så dåligt skick att man var tvungen att lägga nytt i hela långhuset. Kyrkan har haft el sedan slutet av 40-talet och vid renoveringen 1956-57 installerades elektrisk uppvärmning med bänkvärmare och väggradiatorer. Samtidigt utökades antalet ljuspunkter i kyrkorummet. Ljuskronorna elektrifierades och lampetter för elektriskt ljus sattes upp på väggarna. Kaminen som stod mitt i norra bänkkvarteret togs bort. Det norra bänkkvarteret öppnades upp och mitt emot södra korsarmen lät man inrätta ett s.k. dopkor med ett litet dopaltare och en värdig plats för den medeltida dopfunten. Förändringar gjordes även i koret där altarrundens grind stängdes. Altarrunden flyttades istället ut från väggen så att ingångar vid östra korväggen tillskapades. Såväl kyrkorummet som sakristian målades om och inredningen gavs ny färgsättning, efter anvisningar av konservator Sven Wahlgren i Kalmar. Den senaste stora renoveringen genomfördes mellan åren 1985 och 1989. Arbetena, som innefattade både ut- och invändiga åtgärder, projekterades av arkitekt Anders Westerlund vid Arkitektkontoret Eriksson & Westerlund AB. Arbetena påbörjades 1985 genom att långhusets och sakristians tegeltak lades om. Koppartaket på tornet och lanterninen lades om vintern 1987-88. Samtidigt byttes lanterninens plåtfasader mot den träpanel vi ser idag. Invändigt innebar renoveringen 1989 ommålning och ny färgsättning av hela inredningen i såväl långhus som sakristia och vapenhus. Samtidigt inrättades samtalsrum i söder under läktaren och kapprum, handikapptoalett och vastvätt i norr, varpå vatten och avlopp drogs in i kyrkan. Man passade också på att byta ut samtliga elektriska installationer. Sammanfattningsvis: * Kyrkans byggnadshistorik visar hur olika generationer har satt prägel främst på kyrkorummet vid de renoveringar som har genomförts med jämna mellanrum. Gårdby kyrka är idag en högst funktionell kyrka som dessutom är i gott skick. * Gårdby kyrka är en god representant för Ölands nyklassicistiska kyrkor och är till sin helhet oförändrad sedan uppförandet år 1841. Exteriören präglas av sitt sammanhållna uttryck med vitkalkade väggar och rött taktegel. Långhusets höga, symmetriskt placerade fönster och tornets smäckra byggnadskropp med det flacka torntaket och den åttakantiga lanterninen är signifikanta för det klassicistiska stilidealet. * Den luftiga interiören med det höga, ljusa tunnvalvet över kyrkorummet, genomflödas av ljus från de stora fönstren. Inredningen är återhållsamt utformad, vilket syns i bänkinredningens formspråk med rena, klassicistiska linjer och ljusa färgsättning. Detta skapar helhetsverkan i interiören och ett samspel mellan kyrkorummets olika delar – bänkinredning, altaruppsats, predikstol, läktare och orgel. * Interiörens klassicistiska grunddrag är bevarande från uppförandet 1841. Vid renoveringen på 1860-talet tillverkades och installerades en ny altaruppsats och ny predikstol, vilka starkt bidrar till upplevelsen av interiören. * Historiska spår bakåt i tiden genom detaljer och inventarier som är bevarande från Gårdby gamla kyrka. Detta gäller bland annat kyrkans medeltida dopfunt som restaurerades och återfördes till kyrkorummet år 1939. De gravhällsfragment som ingår i portalomfattningarna kring södra och västra entréerna bidrar också med en historisk dimension till kyrkobyggnaden. * Orgeln tillverkades 1842 av den kände orgelbyggaren S. P. Petersson i Visby och var redan från början med i planeringen för Gårdby nya kyrka. Orgeln är idag Ölands äldsta i bruk varande orgel och är enligt expertisen ett av Peterssons största och mest intressanta verk. * I Gårdby finns inredningsdetaljer från 1700-talet som flyttades över från den gamla kyrkan för att pryda församlingens nya kyrkorum. Detta gäller altaruppsatsen, predikstolskorgen och apostlabilderna från den gamla kyrkans läktarbröstning. Dessa inventarier utgör idag spännande länkar till Gårdby gamla kyrka. |
