Stäng fönster SÄVSJÖ VRIGSTAD 3:88 - husnr 1, VRIGSTADS KYRKA
Byggnad - Värdering
| VRIGSTADS KYRKA (akt.) | |
| 1/1/08 |
| Motivering |
|---|
|
Vrigstads kyrka är uppförd 1865-66 och ersatte en medeltida stenkyrka strax söder om nuvarande. Ritningar utfördes 1857 av F W Scholander men ändrades delvis 1860 av hans elev Thor Medelplan. Exteriört speglar den sin tillkomststid genom en typisk blandning av nyklassicism och historicism. . Karaktärsbärande drag i exteriören är putsen, taket med skiffertäckning, gavlar med kors, fönsteröppningarnas rundbågemotiv samt dekorfris av tegel och sandsten. Material och hantverksmetoder kopplade till detta är viktiga för att bevara de kulturhistoriska värdena. Interiören speglar en helt annan period och står i tydlig kontrast till exteriören. . Den omfattande restaureringen 1962 innebar en fullständig omgestaltning efter arkitekt Lars Stalins ritningar. . Bänkgavlar, pelarna, läktarbröstning mm har ändrats och nya tillskott såsom sakristia, predikstol, altarbord och altarring följer en och samma helhet. Formspråket är tydligt modernt och grundar sig på enkla, kubiska och rätvinkliga volymer. . Färgsättningen bygger på fem laserade och harmonierande nyanser från gul- och rödbrunt till nästan svart, samt laserande vitt. Äldre snickerier i tak och bänkinredning har behandlats så att struktur och patina framträder - en medveten tydlighet mellan gammalt och nytt. Målet för omgestaltningen var att få ett intimare och mer småskaligt kyrkorum, detta uppnåddes genom bredare pelare, mindre bänkkvarter och varmare färger. Av respekt för det äldre kyrkorummet har de äldre delarna fått vara kvar och framträda genom att kontrastera mot de nya tilläggen. Stalins omgestaltning är en helhet med höga konstnärliga värden. Glasmålningarna i koret har ett stort konstnärligt värde, utförda av konstnären Bo Beskow som är Sveriges kanske främsta glasmålerikonstnär. . Glasmålningarna är på ett tydligt sätt samkomponerade med den övriga inredningen. Övriga delar av inredningen med kulturhistoriskt värde är den gamla barockpredikstolen från tidigt 1700-tal, den gamla altartavlan av Pehr Hörberg från 1778, samt orgeln på orgelläktaren som en av få ursprungliga delar av interiören. Föremål tagna ur bruk och förvarade på annan plats i kyrkan har ett kulturhistoriskt värde genom det de berättar om kyrkans gudstjänstfirande i äldre tid. Att särskilt tänka på i förvaltning och användning av kyrkan: • Kyrkans exteriör är ursprunglig och typisk för sin tid. • Interiören har höga konstnärliga värden - präglade av den modernistiska restaureringen från 1962, ledd av Lars Stalin. • Spår av äldre inredning i kyrkorummet är värdefullt för läsbarheten av kyrkans historia. |
