Stäng fönster HELSINGBORG KVISTOFTA 12:8 - husnr 1, KVISTOFTA KYRKA
Byggnad - Värdering
| Kvistofta kyrka (akt.), KVISTOFTA KYRKA (akt.) | |
| 12/4/15 |
| Motivering |
|---|
|
Kulturhistorisk karaktärisering för Kvistofta kyrkoanläggning Kvistofta kyrkas värde består i dess läge och sammanhang med kyrkbyn, dess kyrkogård med flera äldre stenar, dess långa historia med ett medeltida torn med kalkmålningar och ett sammanhållet kyrkorum med inredning från 1800-och 1900-tal. Byn ligger i ett åkerlandskap söder om Rååns dalgång. Kyrkan ingår i ett sammanhang med den välbevarade f.d. prästgården ritad av Brunius, klockarebostället, nybyggda församlingshem och ersonalhus. Byns utsträckning med gatehus och gårdar motsvarar ungefär den gamla bytomten från 1761 och Kvistofta har fortfarande karaktären av en sammanhållen by med högt byggnadshistoriskt värde. Gamla kyrkogården, omgärdad av stenmurar, är välbevarad enligt sent 1800-tals ideal med buxbomsinramning och singel på gravarna med flera höga gravstenar från tiden omkring sekelskiftet 1800/1900-tal. Byasten på gångar är dock ett främmande inslag men ökar tillgängligheten. Den nya asklunden är vackert utformad längs en slingrande vattenränna kantad av sten och växter. Kyrkans exteriör karaktäriseras dels av medeltiden men främst av sent 1700-tal. Dock är takbeläggning och dörrar från 1900-tal. Kyrkan uppfördes under 1100-talet med långhus, kor och förmodligen absid, ett västtorn byggdes till senare under medeltiden. 1779 byggdes två korsarmar och ett rakavslutat kor. Nya valv slogs invändigt. Att möta befolkningstillväxten med en eller två tillbyggda korsarmar skedde i ett 90-tal kyrkor i Skåne mellan 1760-1860, flertalet efter 1830. Kyrkorna i Kvistofta liksom i Kågeröd var tidiga med korsarmar. Kyrkan har vitputsade fasader, trappstegsgavlar på tornet, tegeltak och gotiskinspirerade spetsbågiga dörr- och fönsteröppningar. Korsarmarna är påtagligt dominerande i proportion till den äldre kyrkan. Interiören präglas av flera olika tidsskikt, medeltid i tornet, 1700-tals valv i långhus/korsarmar och inredning från 1800-1900-tal. Tornet med sin ålderdomliga karaktär med kraftiga väggar och valv med kalkmålade valvribbor och väggen med den berättande”Livets hjul”-målning från 1400-talet har stort upplevelse- och byggnadshistoriskt värde. Tornets murverk av kvaderhuggen sandsten från Helsingborg är byggnadsarkeologiskt värdefullt liksom långhusets murar. Syd och nordportalernas markering i putsen har ett pedagogiskt värde. Det ljusa vackra kyrkorummet karaktäriseras av de vita väggarna och ribblösa valv, rött tegelgolv och marmorerad inredning som är sammanhållen och genomgående. Fokus riktas mot koret och altaret. I kyrkan finns flera nytillskott från 1986 som alla är mycket omsorgsfullt utformade. Målningsarbetet i kyrkan med draperimålning, marmorering, imitationsmålning på dörrarna är nygjort men refererar till äldre traditioner. Ett blyinfattat glasparti mellan torn och långhus är modernt och har gjort tornbågens kalkmålningar mer synliga. Orgelläktarens borttagande var ifrågasatt av RAÄ men resultatet med orgeln stående på golvet i korsarmen har blivit lyckat. Korets valvmålning från 1923 har behaglig färg och är en representant för sin tid men inte så hög konstnärlig kvalitet. Den italienska blomsterurnan i alabaster från 1860 är som dopfunt mycket ovanlig och har en speciell historia, den var på väg till ryska tsaren men hamnade i Kvistofta pga skeppsbrott. Lillklockan som förmodligen är från 1400-talet är kyrkans äldsta inventarium. |
