Till Riksantikvarieämbetets startsida

 

Bebyggelseregistret (BeBR)

Bebyggelseregistret (BeBR)

Stäng fönster GÄVLE HEDESUNDA PRÄSTBORD 2:1 - husnr 1, HEDESUNDA KYRKA

 Byggnad - Värdering

Hedesunda kyrka (akt.), HEDESUNDA KYRKA (akt.)
5/5/06
Motivering
Hedesunda kyrka ingår i Riksintresse för kulturmiljövården (K807) vilket innebär att miljön har ett särskilt utpekat kulturhistoriskt intresse. Platsen för Hedesunda kyrka har kontinuitet åtminstone från 1200-talet. Portalen i gotländsk kalksten härstammar från medeltidskyrkan och återfinns som ingångsportal till tornet. Kyrkans byggnadskropp och exteriör har i stort sett kvar sin karaktär från 1770-talet, vilket även årtalet 1775 över västentrén förmedlar.

Interiören har årsringar från olika ombyggnationer och restaureringar, vilket visar på en historisk kontinuitet under flera århundraden. En av byggnadens äldsta bevarade delar är sakristian med sitt kalkmålade stjärnvalv. Färgprakten och förgyllningarna på altaruppsats, predikstol och de marmorerade väggarna dominerar kyrkorummet. Predikstolens förgyllda dekorationer samspelar med altaruppsatsen. Till de förgyllda inventarierna från 1700-talet hör också ett par korpyramider. Dessa stod ursprungligen mellan koret och långhuset men är åtminstone sedan 1930-talet placerade på det södra vindfångets tak. Interiören har tydliga nybarocka inslag i form av gipsstuckaturerna även om uttrycket stramades upp i och med 1950-talets restaurering då korpartiet förändrades radikalt, dekorativa element på bänkgavlarna togs bort och färgsättningen nedtonas i grå kulörer.

Även kyrkogården karaktäriseras av förändringar från 1950-talet då gräsmattor ersatte grusytor och övrig växtlighet förnyades och förenklades. Kyrkogårdens utvidgningsfaser går att läsa i strukturen och på de enskilda gravstenarnas tidstypiska utformning.

Att särskilt tänka på vid användning och förvaltning av kyrkoanläggningen och byggnaderna
• Portalen av gotländsk kalksten i tornet utgör ett viktigt dokument för medeltidskyrkans datering.
• Det bevarade koret från 1200-talets stenkyrka som nu utgör kyrkans sakristia har ett högt byggnadshistoriskt värde. Målningarna i valvet tillhör den s.k. Tierpsskolan och har ett högt konsthistoriskt värde.
• Kyrkans exteriör är en i stora drag välbevarad representant för 1770-talets arkitekturideal som avspeglar sig t.ex. i takformen och tornets utformning med lanterninen.
• Det tunnvälvda kyrkorummet är typiskt för den gustavianska tidens kyrkobyggnader.
• Orgelfasaden, predikstolen, altaruppsatsen, altarringen och pyramiderna är delar av den inredning som bevarats från 1700-talsinteriören.
• Kyrkorummets interiör med sina gipsstuckaturer i nybarock stil är en god representant för det sena 1800-talets och tidiga 1900-talets färg- och formrika kyrkorestaureringar i historiska stilar, varav mycket få har bevarats i länet.
• Bårhuset är ett viktigt element för kyrkogårdens karaktär och visar på omsorgsfull anpassning även vid senare ombyggnad.
• Den bevarade kyrkogårdsmuren ger kyrkogården en ålderdomlig prägel. Omgärdningen är också en viktig del för förståelsen av kyrkogårdens etappvisa utvidgningar.