Stäng fönster KNIVSTA HUSBY-LÅNGHUNDRA 10:1 - husnr 1, HUSBY-LÅNGHUNDRA KYRKA
Byggnad - Värdering
| Husby-Långhundra kyrka (akt.), HUSBY-LÅNGHUNDRA KYRKA (akt.) | |
| 5/1/06 |
| Motivering |
|---|
|
Kyrkan ligger vid den forntida Långhundraleden och har ett dominerande höjdläge i det öppna odlingslandskapet. Kyrkogården har en traditionell karaktär med en hög stenmur, som till stora delar består av medeltidens bogårdsmur, och en trädkrans. Vidare finns ett stort antal gravvårdar från 1800-talet bevarade. Klockstapeln är ett intressant och välbevarat exempel på det sena 1700-talets klassicistiskt inspirerade träbyggande. Kyrkan har en komplicerad, omfattande medeltida byggnadshistoria som omfattar flera om- och tillbyggnader. Genom en märklig inskrift på väggen i vapenhuset vet vi att vapenhuset byggdes år 1462 och att kyrkan förmodligen valvslogs och målades samma år. Sin slutliga form fick kyrkan omkring år 1500 då den förlängdes åt öster. I synnerhet östra gaveln har en rik utforming med blinderingar och tegeldekorationer. Västra gaveln har anskarslutar som formar årtalet 1751 då västgaveln byggdes om. I mitten av 1700-talet fick kyrkan till stor del sin nuvarande invändiga karaktär. Predikstolen och den förnäma altaruppsatsen är intressanta exempel på den tidens inredningskonst. I övrigt karakteriseras interiören av de medeltida valven och valvmålningarna i de två västra valven. Att särskilt tänka på vid användning och förvaltning av kyrkoanläggningen och byggnaderna -Kyrkogårdens traditionella karaktär är viktig att bibehålla. Kyrkogårdsmuren, som innehåller stora delar av den medeltida bogårdsmuren, och det stora antalet äldre gravvårdar från 1800-talet och tidiga 1900-talet är särskilt värdefulla ur byggnadshistorisk och kulturhistorisk synvinkel. -Klockstapeln har bevarat sin karaktär sedan 1798, då den fick sitt nuvarande utseende inspirerat av nyklassicismens stilideal, men innehåller en trästomme från en äldre, öppen klockstapel. Den har ett stort arkitekturhistoriskt och byggnadshistoriskt värde. -Kyrkan, som har en lång och komplicerad medeltida byggnadshistoria, fick sin slutliga form omkring år 1500. Den har ett stort byggnadshistoriskt värde vilket även gäller resterna av den gamla sakristian. -Målningarna i västra delen av kyrkan och vapenhuset är tillkomna 1462, vilket vi vet genom en unik inskrift i vapenhuset. De har ett stort konsthistoriskt värde. -Altaruppsatsen och predikstolen är välbevarade exempel på 1700-talets inredningskonst och har ett stort byggnadshistoriskt och konsthistoriskt värde. -De välbevarade begravningsvapnen och gravstenarna i kyrkan från 1600-talet är värdefulla ur ett kulturhistoriskt och lokalhistoriskt perspektiv då de berättar om socknens sociala förhållanden i äldre tid. - Äldre inventarier såsom medeltida dopfunt och ljuskronor från 1600-talet har ett stort kulturhistoriskt värde och en stor värde för rumsupplevelsen. |
