Stäng fönster UPPSALA GAMLA UPPSALA 74:2 - husnr 1, GAMLA UPPSALA KYRKA
Byggnad - Värdering
| Gamla Uppsala kyrka (akt.), GAMLA UPPSALA KYRKA (akt.) | |
| 12/1/06 |
| Motivering |
|---|
|
Gamla Uppsala kyrka ligger i direkt anslutning till fornminnesområdet i Gamla Uppsala som utgör en av landets mest kända och mytomspunna förhistoriska miljöer. Tidigare fanns föreställningen att kyrkan utgjorde en rest av det förhistoriska hednatempel som man ansåg funnits på platsen. Kyrkan har troligen börjat byggas redan under 1100-talets första hälft och är därmed en av de allra äldsta kyrkorna i Uppland. Dagens kyrka utgör en unik rest av den stora domkyrka som byggdes på platsen men som till stor del förstördes av en eldsvåda redan under 1200-talets första hälft. Kyrkan präglas idag av senmedeltida tillägg och även av sin fasta inredning i barock och nyklassicism som är tillkommen från 1660-talet, då bänkkvarteren byggdes, till det tidiga 1800-talet då orgeln och läktaren tillkom. Interiören präglas vidare av 1920-talets restaurering då de senmedeltida kalkmålningarna togs fram och inredningen fick sin nuvarande färgsättning. Kyrkogården har med sin omgivande gråstensmur och trädkrans en traditionell prägel och dessutom ett stort inslag av äldre grusgravar vilket idag inte är så vanligt. Att särskilt tänka på vid användning och förvaltning av kyrkoanläggningen och byggnaderna * Kyrkogården har en traditionell prägel med bogårdsmur av gråsten, smidesgrindar och trädkrans av stora lövträd, delar som är av stor betydelse för upplevelsen av miljön. * Det stora inslaget av grusgravar på kyrkogården har ett kulturhistoriskt värde och ett stort värde för upplevelsen av den traditionella kyrkogårdsmiljön. * Kyrkogården har ett antal äldre gravvårdar från 1800-talet och det tidiga 1900-talet som har både personhistoriskt och konsthistoriskt värde. * Klockstapeln är uppförd på 1600-talet, eller kanske ännu tidigare, och har en mycket ålderdomlig karaktär. Den har ett stort kulturhistoriskt och byggnadshistoriskt värde genom sin höga ålder och är av omistlig betydelse för kyrkomiljön som helhet. * De spånklädda trästolparna inne i klockstapeln har ett stort byggnadshistoriskt värde och berättar om tiden före 1823 då klockstapeln hade en öppen konstruktion utan väggar. * Storklockan gjuten år 1515 har ett mycket stort kulturhistoriskt värde genom sin höga ålder och sällsynthet. * Kyrkans murverk bär vittnesbörd om kyrkans äldsta byggnadshistoria och kan sägas visa spår av den ursprungliga domkyrkan som fanns på platsen. Murverket har därför ett stort byggnadshistoriskt värde. * Kyrkointeriören präglas, med sina höga valv och delvis bevarade kalkmålningar, i hög grad av senmedeltidens tillägg. Den är av stort konsthistoriskt och byggnadshistoriskt värde. * Kyrkan äger ett flertal välbevarade medeltida skulpturer som i ålder spänner från 1100-tal till tidigt 1500-tal. De är av oskattbart kulturhistoriskt värde som exempel på medeltida konsthantverk och viktiga för upplevelsen av rummet. * Bänkinredningen med ursprung i 1660-talet är ett välbevarat exempel på kyrkoinredningar från stormaktstiden och har ett stort kulturhistoriskt värde och en stor betydelse för interiörens karaktär. * Predikstolen, läktaren och orgelfasaden är representativa och välbevarade exempel på svensk inredningskonst under nyklassicismens epok på 1700- och 1800-talen och av stor karaktärsskapande betydelse för interiören. * Träkistan i gotisk stil från 1300-talet och den tidigmedeltida korbänken är båda sällsynta exempel på medeltida möbelbyggande och av mycket högt kulturhistoriskt värde. * Ljusredskapen från 1600-talet har ett stort kulturhistoriskt värde och ett stort miljövärde för interiören. |
