Till Riksantikvarieämbetets startsida

 

Bebyggelseregistret (BeBR)

Bebyggelseregistret (BeBR)

Stäng fönster UDDEVALLA Å 1:4 - husnr 8, ÅH KYRKA

 Byggnad - Värdering

ÅH KYRKA (akt.)
11/16/05
Motivering
ÅH KYRKA är uppförd 1939-1940 efter ritningar av Anders Funkqvist, inom Åh stiftsgårds område. Stifts- och lägergården Åh, grundad 1937, är belägen i ett strandnära läge. Terrängen är backig, bevuxen med tall och med berg i dagen. Kyrkan har ett något avsides läge i en backsluttning i områdets norra del. På avstånd är det framför allt kyrkans torn som är synligt. Det sticker upp mellan tallkronorna och är synligt såväl från land som från havssidan.

Kyrkans EXTERIÖR är traditionellt uppbyggd med långhus, kor och torn. Exteriören är välbevarad sedan byggnadstiden. Till detta ansluter sakristia och barnrum i en utbyggnad genomförd med arkitektonisk medvetenhet och på ett sätt som både ansluter till kyrkans ursprungliga stildräkt och förmedlar en känsla från ombyggnadstiden vid sekelskiftet 2000.

Exteriöra karaktärsdrag är den liggande spontade träpanelen vars röda färg ställs mot de blå fönsteromfattningarna. Tornet med sin vitmålade övre del kan föra tankarna till ett fyrtorn. I hela den exteriöra gestaltningen finns en spänning mellan å ena sidan den traditionella kyrkformen och å andra sidan den balanserade asymmetri som genomsyrar anläggningen: Tornets placering på västsidan är förskjuten, långhusets södra (sydvästra) långsida utmärks av låga, horisontella fönsterband och yttre, panelinklädda strävpelare, medan motsatt sida får sin karaktär av det stora uppglasade fönster parti. Detta förstärks ytterligare av sakristietillbyggnadens placering.

Även INTERIÖREN har tydliga asymmetriska drag manifesterade i sidoläktare samt bänkinredningens förhållande till koret. Ljusföringen genom de stora glaspartierna är också ett viktigt karaktärsdrag från den ursprungliga gestaltningen.

Interiören är också präglad av två större renoveringar, dels Erik Lundbergs från 1967-1969 då främst koret fick sin gestaltning men också läktarbarriärerna mm, och dels tillbyggnaden 2000 då också koret vidgades åt söder. Korets väggar och tak kläddes 1967-1969 med en rustik omålad träpanel vilket ger koret sin speciella karaktär, tillsammans med altare, altarring, predikstol. Även läktarbröstningarna har den speciella panel som koret, dock bemålad, och användningen av träpanel på de flesta invändiga ytor är ett genomgående drag. Också kyrkorummets armaturer är en viktig del av helhetens gestaltning. Bänkarnas omålade sidor skapar en anknytning framåt till koret.


ATT SÄRSKILT TÄNKA PÅ i förvaltning och användning av kyrkan och kyrkomiljön:
- Fasadmaterial, färgsättning och fönstersättning är viktiga delar av det exteriöra uttrycket
- Interiören är präglade av två större omgestaltningar vilka tillsammans skapat dagens kyrkorum.
- Den invändiga gestaltningen bygger på ett samspel mellan materialval och färgsättning.