Stäng fönster LYSEKIL KYRKVIK 1:54 - husnr 1, LYSEKILS KYRKA
Byggnad - Värdering
| LYSEKILS KYRKA (akt.) | |
| 6/9/05 |
| Motivering |
|---|
|
LYSEKILS KYRKA uppfördes 1899-1901 på en ny kyrkplats, dock inom synhåll från sin föregångare från 1796-98, vilken i sin tur ersatte en kyrka ditflyttad 1545. Kyrkan var friliggande när den byggdes, men med tiden har hus byggts i närheten och idag är den en omistlig del i stadsmiljön. På samma gång utgör den ett landmärke eftersom den är vida synlig i det omgivande skärgårdslandskapet. Kyrkan uppfördes efter ritningar av Adrian Petersson i en för honom karaktäristisk i granit gestaltad nygotik. Liksom flera andra större samtida kyrkobyggnader har Lysekils kyrka den gotiska katedralen som förebild, och den är därför uppbyggd på samma sätt, med stora rosettfönster i korsarmarna, högt spetsigt torn, och ett korparti som efterliknar katedralens högkor med omgivande koromgång. EXTERIÖREN är i stora drag oförändrad sedan byggnadstiden, med undantag för den redan tidigt nedblåsta takryttaren, kopparavtäckningar på flera murkrön, samt att översta delen av tornspiran är aningen annorlunda sedan den ursprungliga skadades i storm. Lysekils kyrkas välbevarade exteriör är därmed en av de främsta representanterna för de kyrkor som kring sekelskiftet 1900 byggdes i en uttrycksfull nygotik, där fasadens materialbehandling, med tuktade och oputsade granitblock, utgör en väsentlig del. Det gäller även den höga placeringen i terrängen, en placering som med avsikt gjorde kyrkan väl synlig. INTERIÖRENS grundarkitektur bygger på gotikens formelement, helt konsekvent genomförd i byggnadskroppen med valv, pelare, fönster, dörrar etc, liksom i inredningen med bänkkvarter, läktare, orgelfasad, dopfunt, altare och den ursprungliga altaruppsatsen. De stora ljusarmaturerna bär dock drag av jugend. Detta är helt bevarat till idag, trots vissa tillägg och ändringar. Predikstolen i uttrycksfull barock av hög konstnärlig kvalitet, utförd av Marcus Jäger 1672, bidrar trots olikheten i stil och tid, till känslan av katedralinspirerat kyrkorum. Det viktigaste tillägget är den konstnärliga utsmyckningen i mellankrigstiden. Tidiga reparationsbehov i interiören ledde till att kyrkan i etapper från 1918 och fram till 1942 fick en konstnärlig utsmyckning som är mycket karaktärsskapande. Det rör sig om korets målningar i tak och på väggar av Brocke Blückert 1918-21 och övriga målningar i tak och på gavelpartier av Albert Eldh 1925-42, samt glasmålningarna i etapper mellan 1925 och 1942, också dessa efter skisser av Albert Eldh. Han skapade också den nuvarande altaruppsatsen 1925. Förutom att vara karaktärsfulla i sig, samverkar målningarna och glasmålningarna med grundarkitekturen och skapar ett på samma gång storslaget men också dämpat och stämningsfullt kyrkorum. Färgsättningen på snickeriinredningen, från renoveringen 1979-80 medverkar i denna helhet. Kyrkorummets storlek och starka karaktär har gjort att vissa ändringar i bänkkvarterens bakre del och under läktaren kunnat genomföras med endast begränsad påverkan på helhetsarkitekturen. ATT SÄRSKILT TÄNKA PÅ i förvaltning och användning av kyrkan och kyrkomiljön: EXTERIÖRT - Kyrkan är ett av de viktigaste verken av Adrian Petersson, och bör betraktas som omistlig i ett nationellt perspektiv. - Kyrkans exteriör är huvudsakligen oförändrad sedan byggnadstiden. - Kyrkans skiffertak med bevarad mönsterläggning. INTERIÖRT - Den nygotiskt präglade grundarkitekturen, återspeglad i såväl byggnadskroppen som i inredningen. - Den konstnärliga utsmyckningen i form av målningar i valv och på väggar och i form av glasmålningar, samt altaruppsats. Också sakristian har en värdefull konstnärlig utsmyckning i glasfönster och valvmålningar. - Den helhetsarkitektur som skapas av de två tidsskikten: Grundarkitekturen (1899-1901) och den konstnärliga utsmyckningen (1918-1942). - De äldre ljusarmaturerna, inte bara dem i kyrkorummet utan också de i vapenhus och vindfång. - Den för sekelskiftet 1900 tidstypiska golvbeläggningen av s k Viktoriaplattor (genomfärgade keramikplattor). - Predikstolen från 1672. - Viktiga äldre inredningsdetaljer: Den till predikstolen tillhörande skärmväggen, den Rosencrantzska altartavlan, den ursprungliga altartavlan. |
