Stäng fönster ORUST MORLANDA 3:2 - husnr 1, MORLANDA KYRKA
Byggnad - Värdering
| MORLANDA KYRKA (akt.) | |
| 10/10/05 |
| Motivering |
|---|
|
MORLANDA KYRKA är sannolikt uppförd på 1100- eller 1200-talet, senare ombyggd. Kyrkobyggnadens nuvarande storlek härrör från ombyggnaden 1688 och tornet är från 1765-69. Sakristian byggdes 1804 och ytterligare en mindre tillbyggnad 1990. Medeltida murverk finns kvar i kyrkans syd- och västvägg, i övriga murar finns medeltida mursten uppblandat med annan sten. KYRKAN, väl synlig i det omgivande landskapet, bildar tillsammans med omgivande kyrkogård och intilliggande byggnader en samlad miljö med stora kulturhistoriska kvalitéer, som dessutom är en viktig del i en kulturmiljö av riksintresse. Kyrkans EXTERIÖRA karaktär är främst präglad av dess långa historia, och i motsats till många andra sockenkyrkor har den inte påverkats av nyklassicismens former. Exteriörens huvuddrag är oförändrade sedan 1760-talet, då tornet byggdes, med undantag för sakristia och den mindre tillbyggnaden, samt att fönstren ändrats något. INTERIÖREN uppvisar ett kyrkorum med historiskt djup, med sin nuvarande storlek från 1688 och med välbevarad inredning från 1600-tal och fram till 1916. Att kyrkan var patronatskyrka åtminstone mellan 1649 och 1921 har satt viss prägel, med exempelvis dels en äldre patronatsbänk och sedan 1764 en patronatsläktare (högre än de övriga läktarna), avsedd för innehavaren av Morlanda säteri. De många läktarna är också ett vittnesbörd om att kyrkan var moderkyrka för den skärgårdsbefolkning som senare fått egna kapell och kyrkor. I kyrkan finns bevarad predikstol från mitten av 1600-talet, dopfunt med dopfuntstak från 1685, patronatsbänk från 1600-talets slut, altaruppsats och ljudtak från tidiga 1700-talet, väst/norrläktare samt patronatsläktare från 1764, orgelläktare från 1804 mm. Mest anmärkningsvärd är den gamla orgeln från 1604, Sveriges äldsta spelbara, vilken sattes upp i kyrkan 1804. Denna helhetskaraktär återställdes vid renoveringen 1916, då nya bänkkvarter sattes in, samtidigt som den äldre färgsättningen på snickeriinredningen togs fram. De senaste årens konserveringsarbeten har stärkt denna 1600-1700-talskaraktär. ATT SÄRSKILT TÄNKA PÅ i förvaltning och användning av kyrkan: - De delar av murverket som är medeltida utgör ett omistligt historiska dokument. - Kyrkan ligger inom område av riksintresse för kulturmiljövården. - Kyrkan har höga kulturhistoriska värden, inte minst genom sin barockinteriör. - All den nämnda äldre snickeriinredningen från 1600-tal fram till 1800-tal är mycket värdefull. - Den gamla orgeln är från 1604 och Sveriges äldsta spelbara, och är därmed omistlig i ett nationellt perspektiv. |
