Stäng fönster SÄVSJÖ NORRA LJUNGA KYRKA 1:1 - husnr 1, NORRA LJUNGA KYRKA
Byggnad - Värdering
| NORRA LJUNGA KYRKA (akt.) | |
| 1/1/09 |
| Motivering |
|---|
|
Norra Ljunga kyrka är ursprungligen en tidigmedeltida kyrka som kompletterats och förändrats successivt. Såväl byggnadskroppen som inredningen uppvisar delar från olika skeden, främst 1200- och 1700-talet. Icke desto mindre har kyrkans exteriör kvar sin tidigmedeltida karaktär. Även kyrkorummet bevarar mycket av den medeltida arkitekturen, men här kompletteras karaktären av träinredning från framför allt 1700-talet, där konstnären Pehr Hörbergs insatser framträder tydligt. Byggnadskroppens äldsta skeden är tydligt avläsbara och som alltid omfattar ett medeltida byggnadsverk stora byggnadshistoriska värden. Här har den för Njudingskyrkorna sedvanliga uppdelningen i långhus, kor och absid på ett tidigt stadium ändrats till ett rakavslutat kor och ett västtorn. Västportalen är särskilt anslående och ett betydelsefullt exempel på romansk stenbyggnadskonst i Småland. Den för några andra kyrkor i trakten förekommande utvändiga, röda dekormålningen är här bevarad respektive rekonstruerad. Invändigt bevarar kyrkobyggnaden i hög grad den medeltida karaktären med kor, triumfbåge, långhus, valv och bevarade eller markerade fönster- och dörröppningar. Triumfbågens öppning synes inte ha förändrats sedan uppförandet. Kyrkorummet är emellertid fattigt på medeltida inredning. I stället har all mer betydande träinredning – altarring, predikstol, bänkinredning och läktare – tillkommit under 1700-talets första hälft. De har för sin tid typisk utformning med spegelindelning, pilastrar, reliefdekor m. m. Mycket av denna träinredning fick under en period kring 1770 målad dekor av den vittberömde häradsmålaren Pehr Hörberg. Han har särskilt dekorerat speglar med blomstermotiv. Han har även snidat de symboliska träfi gurer som pryder predikstolen. Kyrkobyggnaden har under 1900-talet varit föremål för omfattande ombyggnads- och restaureringsarbeten. De förändringar som genomfördes omkring 1900 innebar, med dagens betraktelsesätt, i många stycken en förvanskning av såväl exteriör som interiör. Förändringen av torntaket och bytet av bänkinredning var särskilt iögonfallande. Restaureringsarbetena på 1950-talet innebar däremot i hög grad ett återställande av kyrkobyggnaden genom att bland annat torntaket och bänkinredningen återställdes. Vidare företogs framtagning och konservering av de muralmålningar som återupptäcktes då. Härigenom skedde en påtaglig förstärkning och ett tydliggörande av kyrkobyggnadens långa historia. Av kyrkorummets inredning märks främst den redan nämnda träinredningen. Utöver denna är det värt att nämna även den ålderdomliga sakristiedörren. Orgeln kan sägas vara en årsring i kyrkorummets utveckling, även om den inte i sig kan sägas vara särskilt märklig, vare sig klangmässigt eller arkitektoniskt. Sammanfattning • Kyrkans byggnadskropp speglar två huvudsakliga byggnadsperioder. Under 1100-talet tillkom ett långhus, ett kor och en absid. Under århundradet därefter ersattes absiden av ett utvidgat rakavslutat kor samt tillkom ett västtorn. Exteriören som helhet besitter därför höga byggnadshistoriska värden. • Kyrkorummet med dess spår från såväl medeltid som 1700-tal illustrerar tydligt byggnadens utveckling. Den fasta träinredningen med dekorationsmålningar av konstnären Pehr Hörberg är välbevarad och besitter höga konstnärliga och kulturhistoriska värden och bidrar i hög grad till att ge kyrkorummet dess karaktär. • Det medeltida murverket vittnar om kyrkans byggnadstekniska historia. I murverket ingår fl era partier med huggen sandsten, bland annat en ståtlig västportal. Murverkskonstruktionen är därför värdefull som byggnads- och teknikhistorisk primärkälla. |
