Stäng fönster ANEBY VIREDA 4:1 - husnr 1, VIREDA KYRKA
Byggnad - Värdering
| VIREDA KYRKA (akt.) | |
| 3/20/04 |
| Motivering |
|---|
|
Vireda kyrka är en av fjorton bevarade träkyrkor från medeltid i Sverige. Av de tre återstående i Jönköpings län är Vireda kyrka den som är bäst bevarad. Fram till 1700-talet var den timrade träkyrkan den vanligaste kyrkotypen i skogstrakterna men under 1700- och 1800-talet revs de allra flesta varför det fåtal som är bevarade har ett mycket stort kulturhistoriskt värde. Vireda kyrka utgör tillsammans med den gamla skolbyggnaden på andra sidan vägen ett naturligt sockencentrum vid korsningen av två landsvägar, och utgör från väster ett blickfång i kulturlandskapet. Kyrkan präglas av dess enkla ursprungliga volym av långhus och fullbrett kor, samt tydligt avläsbara senare tillbyggnader i form av rundat kor, tvärskepp mot norr och västtorn. Kyrkans medeltida karaktär är framträdande i stomme och fasadmaterial, liksom i de invändigt restaurerade väggmålningarna, men även i kyrkans plan med långhus av salkyrkotyp med ett från början rakslutet kor i fullbredd. Flera spår från kyrkans medeltida ursprung syns även i bevarade detaljer som den för prästen speciellt avsedda koringången, hagioskopet i södra fasaden för gudstjänstbesökare som ej fick delta inne i kyrkan, spåren från den ursprungliga huvudingången i västra delen på södra långsidan samt spåntäckningen med ursprunglig kontinuitet. På vinden över sakristians valv finns även bevarade delar av en ursprunglig spåntäckning av långhuset som besitter stora historiska och källdokumentära värden. Det var bland annat med hjälp av spåntäckningen här som den dendrokronologiska undersökningen kunde datera kyrkan till 1344. Tillbyggnaderna av koret och det ombyggda kyrktornet vittnar om ombyggnadsplaner vid 1700-talets början, som inledningsvis varit betydligt mer omfattande men som inskränktes på grund av missväxtår i slutet av 1600-talet. Kyrkspånen både som fasad- och som taktäckningsmaterial har en mycket lång och troligen ursprunglig kontinuitet med högt autenticitetsvärde. Kyrkans konstruktion, material och enstaka detaljer är välbevarade och är autentiska källhistoriska dokument, i det värdet ligger även kunskapen om senare förändringar för att kunna tolka tidigare skeden. Alla synliga förändringar i kyrkobyggnaden är vittnesmål om olika tiders förutsättningar och viktiga för berättelsen om kyrkans historia. Sammanfattning - Kyrkan är en av 14 ännu stående medeltida träkyrkor i Sverige och är därmed även ur nationellt perspektiv mycket värdefull för vår kunskap om byggande och kyrkohistoria från denna tid. - Den i stora delar bevarade och ursprungliga timmerstommen med spår av senare ändringar, är det viktigaste källmaterialet för kunskap om kyrkans tidigaste historia. - Det senmedeltida väggmåleriet har ett mycket högt kulturhistoriskt värde som ett av få bevarade väggmålerier på trä av denna ålder. - Kyrkans invändiga karaktär präglas av tre tydligt avläsbara tidsepoker; stomme och grundplan från 1300-tal, väggmåleri ifrån omkring år 1500 samt tillbyggnad och takmålningar från 1700-talet. Samtliga tillägg är representativa och värdefulla vittnesmål om förändringar från sin tid. De olika tidsepokernas tydlighet och framträdande är viktiga och värdefulla för upplevelsen av kyrkans historia. - Kyrkan bör inte utsättas för några förändringar som griper in i stomme eller förändrar medeltida material, utan bör endast vara föremål för varsamma underhållsåtgärder. - Fasad- och taktäckningsmaterial är en del av en obruten tradition, troligtvis sedan kyrkans ursprung. Detta har ett mycket högt kontinuitetsvärde. - På vinden finns värdefulla spår från kyrkans ursprung, t ex det ovanliga timrade gavelröstet över det ursprungliga koret och spåntäckning från 1300-talet. - Kyrkoföremål tagna ur bruk och förvarade på vinden eller på annat ställe, har ett kulturhistoriskt värde genom sin delaktighet i kyrkans tidigare användande. |
