Stäng fönster ANEBY BÄLARYD 1:12 - husnr 1, BÄLARYDS KYRKA
Byggnad - Värdering
| BÄLARYDS KYRKA (akt.), Bälaryds kyrka (akt.) | |
| 12/16/04 |
| Motivering |
|---|
|
Bälaryds kyrka har ett medeltida ursprung och är troligen uppförd omkring 1100-1200-talet. Kyrkans nuvarande utseende härrör i stora drag från 1700- talets mitt och början av 1800-talet då kyrkan utvidgades och byggdes om. Stora delar av kyrkans äldsta historia är ännu outforskad, men takstolen och långhusets murverk och grund har fortfarande mycket autentiskt material från dess uppförande dessa har ett stort värde som källmaterial om kyrkans äldsta historia och därmed viktiga ur bevarandesynpunkt. Andra karaktäristiska särdrag kopplade till dess äldsta historia är sadeltakets branta lutning (över långhuset), långhusets tjocka stenväggar samt låga sockel. Exteriören präglas idag i stort sett av det utseende som kyrkan fick efter 1740 års tillbyggnad. Då byggdes kyrkan till med ett stort och brett tvärskepp mot norr (nykyrkan), uppfört i samklang med övriga kyrkan vad gäller material och form. Liknande utvidgning genomförde Vireda kyrka med ett tvärskepp mot norr vid samma tidpunkt. Tillkomsten av nykyrkan i norr är ett påtagligt och värdefullt vittnesmål om befolkningsökningen i höglandssocknarna kring 1700-talets början. Det ovanliga tornet i väster med en spånklädd och lanterninprydd övervåning är ett karaktärsfullt uttryck och kännetecken för Bälaryd. Spånbeklädnaden, som tidigare troligen även täckt taket på kyrkan, utgör en väsentlig del av upplevelsen av tornet och kyrkans exteriör. Även kyrkans interiör härrör i stora drag från 1700- talets mitt och början av 1800-talet. 1755 försågs nykyrkans innertak med målningar av Olof Rosenblad, dessa utgör en stor del av upplevelsen i dagens kyrkorum. Även här kan parallellen till Vireda göras då Olof Rosenblad samtidigt även målade Viredas innertak. Interiören ger med välbevarade takmålningar och intakta rum fortfarande en bra föreställning om hur kyrkan tedde sig i början av 1800-talet. I långhuset uppmärksammas främst innertaken från 1807 och läktaren med Rosenblads panelmålningar samt Nordströmorgeln. Senare tillskott och ändringar har på ett harmoniskt sätt inordnat sig i den befintliga miljön. Nya och gamla inslag ger tillsammans en förståelse för kyrkans historia. Triumfkrucifixet på korväggen utgör ett värdefullt uttryck för kyrkans äldre medeltida historia, och andra inslag utgör värdefulla vittnesmål om andra tidsepoker. Kyrkans senaste historia under 1900-talet tar sig uttryck i en ändrad bänkindelning, harmoniserad färgsättning och större exponering av äldre inventarier. Till kyrkomiljön hör också kyrkogården med gravkoret vid västra entrén samt norr om kyrkogården den fd skolbyggnaden från 1886. Kyrkomiljön har kulturhistoriska värden som en välbevarad plats med lång historisk kontinuitet. Sammanfattning - Utvändigt präglas kyrkan av dess 1700-1800-tals dräkt, uttryckt genom nykyrkan, den stora sakristian, stora rundbågade fönsteröppningar, spritputs, tornöverbyggnad samt gravkoret väster om kyrkan. Sakristians och nykyrkans tillkomst visar på 1700-talets befolkningsökning och utrymmesbrist. - Den spånbeklädda tornöverbyggnaden är en väsentlig del av den för Bälaryd karaktäristiska siluetten, material och utförande kopplade till denna är värdefulla. - Interiören präglas av det medeltida långhuset samt nykyrkan från 1700-talets mitt med sin iögonenfallande takmålning. Läktarbröstningens apostlaporträtt samt altartavlan på nykyrkans södra vägg är målade samtidigt med takmålningen och bildar tillsammans ett sammanhang. - Den medeltida takstolen är välbevarad och visar flera skulpterade detaljer av stort historiskt värde. - Långhusets murverk innehåller autentiskt material från kyrkans uppförande av källhistoriskt värde för kunskap om kyrkans äldsta historia. - Inventarier berättar om kyrkans långa användande som gudstjänstrum; bland dessa märks framför allt triumfbågskrucifixet från 1400-talet, den medeltida järndörren i sakristan, predikstolen från 1600-talet, samt Nordströmorgeln från 1836. - Föremål tagna ur bruk berättar om kyrkans äldre användande som gudstjänstrum och är förknippade med ett stort värde för tolkningen och berättandet av kyrkans historia. |
