Stäng fönster VÄRNAMO FRYELE 2:16 - husnr 2, FRYELE KYRKA
Byggnad - Värdering
| FRYELE KYRKA (akt.) | |
| 1/1/06 |
| Motivering |
|---|
|
Fryele kyrka ligger i ett låglänt landskap präglat av jordbruk och skogsbruk, omgiven av kyrkogård, församlingshem och skolbyggnad på andra sidan landsvägen. Denna platsbildning utgör en sammanhållen miljöbild och är ett tydligt inslag i landskapet. Kyrkobyggnaden är ett tidstypiskt och represenativt exempel på de gustavianska sockenkyrkor som uppfördes ute i landet. Efter 1776 års förordning om offentliga byggnader gjordes, eller godkändes, alla ritningar till offentliga byggnader av överintendentsämbetet och ger en, om än minskad provinsiell variation, så i all fall en tydlig tidsbild över det ambitiösa gustavianska statsbyggandet. Själva kyrkobygget i sig och den föregående rivningen av den äldre kyrkan med medeltida bakgrund är typisk inte bara för den syn som kyrkan hade på sitt kulturarv utan speglar även kyrkans egen roll i församlingarna. Fryele kyrka vittnar på så sätt om förhållandena och värderingarna under det sena 1700-talet. Fryele kyrkas främsta kulturhistorisk värde ligger i dess ovanligt väl sammanhållna och oförändrade interiör och exteriör. De ingrepp som gjorts har både varit måttfulla och anpassade till byggnadens ursprungskaraktär. I samband med orgelinstallation 1853 fick sydportalen ett överljusfönster som såväl överrensstämmer med ursprungsritningen som med de övriga fönstren på långsidan. Fryele kyrkas enkla oartikulerade murytor och inredning är typiskt för det rena ideal som nyklassicismen ville sprida. Enkelheten och den klassiska renheten återspeglas även i interiören som i sin gråtonade färgkala är klart och oförvanskat upplyst av de stora fönsteröppningarna. Klarglaset och fönstren är ett viktigt inslag, inte bara som faktisk ljuskälla utan också som symbolmättad bärare av det tänkande som präglade upplysningstiden. Den vita och ljusgrå färgsättningen med sparsamma inslag av guld och även rött i listverk, skiljer sig inte mycket från den ursprungligen helt gråvita skalan, och denna är likaså betydelsebärande och viktigt för förståelsen av kyrkorummet. Kyrkorummet har i stort sett kvar sin ursprungliga bänkindelning bortsett från smärre ändringar och utgör en stor del av karaktären i kyrkorummet – likaså att några läktarunderbyggnader inte har gjorts. Huvuddelen av inventarierna är ursprungliga och tillkomna i samband med kyrkans färdigställande och tillsammans skapar de en värdefull helhetsbild av tiden då kyrkan färdigställdes. Frånsteg från denna tidsbild utgör egentligen endast taktäckningsmaterialet som ändrades från spån till plåt 1908, liksom vissa smärre ändringar vad gäller bänkinredningen. Sammanfattning • Kyrkan utgör ett tidstypiskt och representativt exempel på landsbygdens kyrkobyggnader från gustaviansk tid. • Fryele kyrka med kyrkogård bildar tillsammans med församlingsgård och den fd skolbyggnaden på andra sidan vägen en väl sammanhållen miljö kring en öppen plats av högt kulturhistoriskt värde. • Kyrkan som samstämd helhet med stor andel samtida och ursprungliga inventarier är synnerligen ömtålig för nya tillskott och har ett högt autenticitetsvärde. • Fönster av klarglas liksom den tidstrogna pärlgrå färgsättningen i interiören medverkar till det klara ljuset i kyrkan, vilket är en stor del av den upplevelse som kyrkan byggdes för att ge. • Predikstol, altartavla, läktare, bänkar, fönster och annat bland inventarier och inredning är ursprungliga och har ett högt kulturhistoriskt värde i sin ursprungsmiljö. • Orgeln från 1853 byggd av August Rosenberg har ett högt kulturhistoriskt och musikhistoriskt värde, då denne är en av Rosenbergs få återstående i ursprungligt skick. • Föremål tagna ur bruk på vinden eller förvarade på annan plats utgör ett värdefullt källmaterial om kyrkans och dess föregångares användande i äldre tid. |
