Till Riksantikvarieämbetets startsida

 

Bebyggelseregistret (BeBR)

Bebyggelseregistret (BeBR)

Stäng fönster VÄXJÖ DREV 10:1 - husnr 1, DREVS GAMLA KYRKA

 Byggnad - Värdering

DREVS GAMLA KYRKA (akt.)
1/1/06
Motivering
Värendsbygden påverkades av ett omfattande kyrkobyggande från slutet av 1700-talet och
knappt ett hundratal år framåt. Då moderniseringsvågen satte in under 1700-talets senare del,
för att framför allt möta behovet av tillräckligt rymliga kyrkorum för den snabbt ökande
befolkningen, var alla utom fem av de 62 kyrkorna i de medeltida socknarna av medeltida
ursprung. Nästan hälften var av trä. Något mer än hundra år senare återstod endast ett tiotal
medeltida kyrkor i ombyggt skick samt sex ödekyrkor, bland dem den gamla kyrkan i Drev.
Dessa sex kyrkor hade överlevt tack vare att den nya kyrkan uppförts på annan plats. De före
detta ödekyrkorna vittnar på ett unikt vis om hur de medeltida kyrkorna i Värend såg ut då de
utdömdes och är av ett mycket stort kulturhistoriskt värde, även i ett riksperspektiv. Drevs
gamla kyrka med kyrkogård utgör en sällsynt ålderdomlig kyrkomiljö. Byggnadens romanska
konstruktion och karaktär är välbevarad. Med kristendomen kom en teknisk nyhet, nämligen
konsten att mura och bygga i sten. Det betyder att man i Drev måste ha haft såväl goda
förbindelser som ekonomiska möjligheter att engagera specialister utifrån till kyrkobygget.
Även den medeltida takstolen av romansk typ är till stor del bevarad.
Interiört är kyrkorummet starkt präglat av den rika målningsdekoren och inredningen från
1600- och 1700-talet. Ombyggnader och förändringar som torn, vapenhus och läktare låter oss
ana att befolkningen ökade i socknen, medan moderniseringar i form av större fönster och
målningsdekor tyder på att ekonomin var god och att man velat manifestera detta i den
gemensamma gudstjänstlokalen. Av samma skäl övergavs Drevs gamla kyrka för en ny 1868.
Genom de förändringar som kyrkan genomgått och av den prägel den har i dag kan vi alltså
utläsa något av allt det som hänt i bygden.
Att särskilt tänka på i förvaltning och användning av kyrkan och
kyrkomiljön
- Kyrkan är så ömtålig att i princip inga förändringar är tänkbara. Hela kyrkan har så unika
och omistliga värden att det här endast kan bli fråga om varsamt underhålla och konservera
när det behövs.
- Kyrkan har bevarats i ett mycket ålderdomligt skick och man kan uppleva en helhetsmiljö
där tiden stannat på 1600-1700-tal.
- Kyrkan innehåller dessutom speciella inslag som inte så ofta har bevarats, till exempel den
rika målningsdekoren från 1700-talet, sidoläktare, korbänkar och allmogens minneskransar
över avlidna barn.
- Klockstapeln, tillkommen 1955-56 efter ritningar av länsarkitekt Hans Lindén, har medvetet
uppförts på andra sidan vägen, på avstånd från kyrkan men ändå integrerad i miljön.