Till Riksantikvarieämbetets startsida

 

Bebyggelseregistret (BeBR)

Bebyggelseregistret (BeBR)

Stäng fönster TINGSRYD RÄVEMÅLA 1:99 - husnr 1, ÄLMEBODA KYRKA

 Byggnad - Värdering

Älmeboda kyrka (akt.), ÄLMEBODA KYRKA (akt.)
1/1/07
Motivering
Älmeboda kyrka är en förhållandevis stor landsortskyrka och en stilfullt utformad sådan. Den uppfördes under det sena 1800-talet men har i exteriören sin utseendemässiga utgångspunkt i klassicismens rena linjer och enkla symmetri. Fasaden bär på många stilelement som går tillbaka till den klassicistiska arkitekturen, såsom tempelgavelns tydliga form vid sidoportarna och vid långhusets södra gavel. Att kyrkan är byggd under den tid då blandstilarnas hade sitt starkaste inflytande märks i exteriören främst på tornets formgivning, med sin höga tornspira utan lanternin samt den kraftigt dekorerade gesimsen och dess omfattande av urtavlorna.
Med sin senaste yttre restaurering år 2007 har kyrkan fått en mycket tilltalande exteriör med fasaden avfärgad i rent vitt. Fönsterbågarnas nya färg kontrasterar fint mot denna, även om de utan vidare kunnat vara ännu mörkare i färgen. Denna tydliga kontrastverkan mellan puts och trä är just ett av den klassicistiska arkitekturens kännetecken. Likaså har dörrarna färgsatts i mörkt grön enligt ett äldre färglager på de ursprungliga ytterdörrarna, vilket blivit mycket lyckat.
Interiören präglas av 1970 års omdanande restaurering då bänkarna glesades ut och inredningen färgsattes i blågrått och grönt. Till viss del bidrar även 1920-talet stiliserade dekorationsmåleri vid gesimsen till karaktären, och dess något svala intryck. Förutom de åtgärder som vidtagits får kyrkorummet betecknas som välbevarat med sin fina bänkinredning och pampiga pelarrader. Intrycket blir ändå storslaget och knyter mer än exteriören an till 1800-talets andra hälft och dess historiserande stilinfluenser.
Den ursprungliga färgsättningen av interiören är inte känd, men bör om den följt interiörens utformning varit annorlunda. Vid den tid då kyrkan uppfördes var mörka och något varmare färger än de ifrågavarande populära. Bänkarna var troligen målade i ekimitation och den övriga inredningen i färger som brunt, beige, ockra och guld. Den nuvarande färgsättningen fungerar bra men ger ett något kyligt intryck, så vid en framtida restaurering vore ett byte till varmare nyanser inte främmande för interiören. Det är dock av stor vikt att bevara den kulturhistoriskt intressanta dekormålningen på altartavlans omfattning samt även måleriet på gesimsen.
Överlag är Älmeboda kyrka en mycket välbevarad kyrka med vacker exteriör och intressant interiör. Det är positivt att de ursprungliga bänkarna bevarats och att inga inbyggnader gjorts under läktarna.