Stäng fönster RÄTTVIK RÄTTVIKS PROSTGÅRD 1:2 - husnr 1, RÄTTVIKS KYRKA
Byggnad - Värdering
| RÄTTVIKS KYRKA (akt.) | |
| 4/18/06 |
| Motivering |
|---|
|
Rättviks kyrka har medeltida ursprung, men korsplanen och tornet återspeglar snarast 1700-talets kyrkobyggnadsideal. Yttre detaljer som bevarats från denna tid är ingångsdörrarna med sina portiker, skulpterade minnestavlor och solvisare. Yttertaken har förmodligen alltid varit spåntäckta, men tornhuven är sedan 1841 istället klädd med kopparplåt. De yttre fönstersnickerierna består sedan en renovering 1894. Även i kyrkorummet manifesteras främst 1700-talet, utöver planindelningen genom altaruppsatsen och de tre läktarna med tillhörande målningar. Dagens bänkinredning tillkom visserligen på 1900-talet, men dess marmorering/stänkmålning är en rekonstruktion utifrån 1700-talsfragment som restaureringsansvarige Jerk Werkmäster fann bland annat på kyrkvinden. Att färgsättningen är trovärdig framgår även av 1803 års visitationsprotokoll. Mest framträdande medeltida inslag är triumfkrucifixet och korsmittens stjärnvalv med fragmentariska kalkmålningar. Predikstolen från 1636 är ett exempel på det seklets rika snickerikonst, fast en del utsmyckningar är tillkomna vid en renovering 1763. 1800-talets främsta avtryck är västra läktarens klassicistiska orgelfasad, byggd av Åkerman och Lund 1879. Från 1914 är Yngve Lundströms glasmålningar i korets norra och södra fönster. Sakristian, utbyggd 1792-93, har kvar sin ursprungliga, hyvlade takpanel, ett skurgolv vars utseende förmodligen ligger nära det ursprungliga, järnklädda fönsterluckor samt åtskilliga möbler som anskaffades åren efter att utbyggnaden skett. Sakristians betongkällare vittnar om 1900-talets tekniska förnyelse, från början byggd för att hysa en panncentral, senare omvandlad till elcentral och personalrum. Att särskilt tänka på i förvaltning och användning av kyrkan och kyrkomiljön: • Medeltida murverk och kalkmålningar är omistliga, liksom bräder yttertaket/taktron som daterats till 1300-talet. Sannolikt är många takstolar av samma höga ålder. • Exteriören är i huvudsak resultatet av 1700-talets tre stora om- och tillbyggnader. Dörrar, portiker och skulpterade detaljer finns kvar från denna tid. • De tre kyrkklockorna räknas som ”Dalarnas äldsta klocktrio” (från 1593, 1622 och 1706). Klockbocken har plats för en fjärde klocka, överförd till Bingsjö 1795. • Tornuret från 1852 (Pellas Erik Persson) är av stort teknikhistoriskt värde. • Kyrkorummet präglas av 1700-talets inredning och måleri, delvis autentiska, delvis rekonstruerade vid Jerk Werkmästers stora omgestaltning 1940-51. Även rekonstruktionerna håller hög kvalitet och bör vid restaurering behandlas med samma varsamhet som originalen. • En mängd fasta inredningsdetaljer ur bruk, bland annat predikstolen som användes 1845-1912, finns magasinerade. För att bevaras bättre och komma allmänheten till del borde de rengöras och ställas ut, exempelvis uppe i tornrummet eller i vintergravkoret. • Hela Kyrkudden är klassad som riksintresse för kulturminnesvården. Angränsande byggnader - kyrkstallar, stigluckor och vintergravkor – skyddas av kulturminneslagen. |
