Stäng fönster HEDEMORA HEDEMORA PRÄSTGÅRD 2:1 - husnr 1, HEDEMORA KYRKA
Byggnad - Värdering
| HEDEMORA KYRKA (akt.) | |
| 1/12/06 |
| Motivering |
|---|
|
Hedemorabygden tillhörde ett av de äldsta gruvdistrikten i landet. Socknen bildades troligen redan på 1300-talet men ett kapell kan ha förekommit i bygden redan tidigare. Som en följd av den intensiva bergshanteringen tilldelades Hedemora stadsprivilegier redan 1446, och orten utvecklades till ett viktigt handelscentrum. Det är osäkert när de äldsta delarna av nuvarande kyrka uppfördes, men delar av mittskeppets murar antas härstamma från 1300-talet. Inledningsvis omfattade kyrkan endast de tre mellersta travéer samt av en sakristia på norra sidan. Stjärnvalven med ”gubbribbor” i mittvalvet bedöms ha tillkommit under slutet av 1400-talet. Långväggar och gavlar påbyggdes och utsmyckades samtidigt med tegelornamentik. Under medeltiden tillbyggdes långhuset med två mindre sidokor; S:ta Annas kor intill sakristian i norr och S:ta Katarinas kor på södra sidan, vilket nyttjades även som vapenhus. År 1523 tillbyggdes långhuset mot väster med ett torn, vilket kröntes 1621 med en hög spira. Tornet saknade dock yttre ingångar och nedre delen brukades som sidokor. Inte förrän 1672 fick tornet sin portal i väster. Under 1660-talet över-kalkades hög medeltidens utsmyckade valv och väggar. På 1680-talet påbörjades en omfattande utvidgning av kyrkan som i etapper tillbyggdes med sidoskepp, ett arbete som slutfördes 1707. Kort därefter, på 1720-talet, tillkom det femsidiga koret. Utvändigt har kyrkan förblivit oförändrad sedan senaste förnyelsen 1773. De många bygg-nadsetapperna har flätats samman men avslöjas av många skarvar och detaljer. I sin helhet domineras kyrkans utvändiga karaktär av nyklassicismens formspråk och kyrkoarkitektur. Särskilt framträdande är Hårlemans eleganta tornkröning med lanternin ritad 1750, tre år före hans död. Den uppfördes dock 1773. Inredningen är till sin omfattning och i förhållande till kyrkans storlek sparsam. Den präglas till största del av monumentala inredningar från 1700-talets stilepoker. Särskilt representativa är koret, predikstolen, läktaren och orgelfasaden (jfr. med orgeln i Husby). Endast ett fåtal av de äldsta inventarier och inredningsdetaljer har bevarats. Till dessa hör dopfunten, triumfkrucifixet och en dörr som anses härstamma från ett kapell vilka har medeltida anor. Kyrkan innehåller även en ovanligt rik samling av epitafier från 1600-talet. Bland de förnämsta inredningar från 1700-talet kan nämnas orgelfasaden, altaruppsatsen, predikstolen och nummertavlorna. Kyrkan ligger i anslutning till riksintresseområdet som berör Hedemora gamla stadskärna. Att särskilt tänka på i förvaltning och användning av kyrkan och kyrkomiljön: • Medeltida murdelar som härrör från kyrkans äldsta byggnadsetapp samt de för regionen karakteristiska gubbvalven • Kyrkans yttre karaktär som har fått sin slutliga utformning under 1700-talet och som förblivit i stort oförändrad sedan tornets påbyggnad 1773. • Lanterninens påkostade och utpräglade nyklassicistiska drag. Den ritades 1750 av Hårleman och uppfördes 1773 • Orgelfasaden från 1757, i sen barockstil, ovanlig med sin öppna arkad (jfr Husby) • Korets och predikstolens praktfulla utformning präglad av senbarocken • Gamla kyrkogårdens 1700-tals gravkapell samt nya kyrkogårdens allmänna gravkapell från 1907, som exempel på ”gravsedernas arkitektur” • Kyrkogårdens sandgravar, en numera sällsynt gravtyp |
