Till Riksantikvarieämbetets startsida

 

Bebyggelseregistret (BeBR)

Bebyggelseregistret (BeBR)

Stäng fönster KÖPING MALMA PRÄSTGÅRD 1:7 - husnr 1, MALMA KYRKA

 Byggnad - Värdering

MALMA KYRKA (akt.)
1/1/06
Motivering
Kulturhistorisk karakteristik och bedömning
Kyrkplatsen i Malma är en relativt välbevarad miljö, vars kulturhistoriska värde framhållits av kulturmiljövården på såväl lokal, regional som nationell miljö.

Kyrkan har ett senmedeltida yttre, vars främsta särdrag är det tresidiga koret, strävpelarna och fasadernas rikt varierade blinderingar. Troligen skedde byggandet någon gång under 1400-talets sista decennier. Klocktornet invid västra gaveln tillkom 1641 med en hög, spetsig spira, typisk för 1600-talets klockstaplar och torn. Fasadernas gula färg härrör från en stor upprustning 1847-48, då även fönsteröppningarna fick dagens storlek och fönsterbågar med blyinfattat glas. Vid nästa förnyelse 1904 tillkom sakristians fönsterdörr och vapenhusets pärlspåntklädda dörr med rikt ornerat smide. Sedan 1968 är yttertaket koppartäckt.

Kyrkorummets medeltida ursprung avspeglas främst i valvslagningen. Utformade i barockstil är predikstolen från 1687, Burchard Prechts altarportal från 1730, idag uppställd på sydsidan, samt läktarbarriär och orgelfasad från 1854. Mest av allt präglas dock interiören av Agi Lindegrens gestaltning 1904, då valv, pelare och kor blev rikt bemålade i jugendinspirerad stil. Samtida med målningarna är kalkstensgolven, bänkinredningen på fernissade trägolv och altaruppsatsen, komponerad ihop med glasmålningarna i korets centralfönster. Estetiken känns igen från många kyrkorum som förnyades runt sekelskiftet, men få har bevarats så pass oförändrade. Även sakristians fasta inredning är kvar sedan 1904. Bland senare tillkomna inslag märks främst den panelklädda läktarunderbyggnaden från 1968, med sanitetsutrymmen och väntrum.

Att särskilt tänka på i förvaltning och användning av kyrkan och kyrkomiljön:
• Bevarade medeltida murverk är omistliga
• Fönstrens yttre bågar med blyinfattat glas från 1847-48 är numera sällsynta i sitt slag och av
stort byggnadshistoriskt värde.
• Predikstolen från 1687 och altarprydnaden från 1730 - nu placerad på södra långsidan -
är avancerade hantverk i barockstil, tillverkade av sin tids främsta bildhuggare.
Orgelfasaden och läktarbarriären från 1854 har utformats i anslutning till dessa.
• Agi Lindegrens jugendinfluerade gestaltning 1904, vilken mest av allt präglar kyrkorummet,
är en av stiftets mest välbevarade i sitt slag, av stort restaureringshistoriskt värde.