Stäng fönster KÖPING MUNKTORPS PRÄSTGÅRD 1:71 - husnr 1, MUNKTORPS KYRKA
Byggnad - Värdering
| MUNKTORPS KYRKA (akt.) | |
| 2/7/06 |
| Motivering |
|---|
|
Munktorps kyrka är stiftets tredje största medeltida byggnad (efter Västerås domkyrka och Fellingsbro). Bevarade från kyrkans äldre byggnadstid är ytterväggarnas murverk, valven över kyrkorummet och ingångsdörren från vapenhus till kyrkorum. Vid förnyelsearbeten på 1700-talet gick mycket av den medeltida karaktären förlorad. Då tillkom nuvarande altaruppsats och predikstol och sedan dess är kyrkorummets väggar enhetligt vita. Ännu mer märkbara är 1800-talets förändringar och tillägg. Tornets klockvåning och lanternin byggdes på 1842. Nuvarande läktare med orgelfasad är från 1859. Yttertakens spåntäckning ersattes med plåt på 1850- och 60-talen. Flertalet fönsteröppningar fick nuvarande storlek och gjutjärnsfönster 1869. Vid inre förnyelse 1891-92, ledd av arkitekt C F Ekholm, tillkom kalkstensgolven i gångar och kor, korfönstrens glasmålningar, samt de öppna bänkraderna – vilka dock ombyggdes till nuvarande utseende 1953. Från denna tid är också huvuddelen av kyrkans nuvarande fasadputs. Vid 1979-88 års förnyelse fick fasaderna nuvarande, gulaktiga färg. Davidskyrkan och Mellankyrkans norra sidoskepp nyinreddes med lösa stolar och ett flyttbart altare placerades mot Davidskyrkans västra gavel. Läktaren fick annan underbyggnad och på dess västra vägg gjorde konstnär Dolf Mayern en fondmålning, invigd 1990. Sammantaget konstateras att Munktorps kyrka haft en lång och rik byggnadshistoria, men av denna märks relativt lite idag. Det omfångsrika, sparsamt inredda kyrkorummet präglas mer av de allra senaste tillskotten än av kvarvarande äldre inredning. Att särskilt tänka på i förvaltning och användning av kyrkan och kyrkomiljön: • Kyrkorummets medeltida valv, väggar och triumfbågen med sin ambo är omistliga. • Koret med altare, gravhällar, koromgång och källarrum avsett för nattvardsvin, är en komposition som bör bevaras i befintligt skick. • De stora, tjocka kalkstensplattorna i gångar och kor, lagda 1891, är värdefulla med tanke på deras höga ålder – därtill av ovanligt stor beständighet. • Under större delen av kyrkans golv ligger gravlämningar ännu kvar. • Davidskyrkans takstolar är av äldre typ, sammanfogade med dymling, därmed av särskilt byggnadshistoriskt intresse. De kan vara byggda 1790, möjligen tidigare. En dendrokronologisk datering är önskvärd. • På Davidskyrkans tak ligger ännu svartplåtar i skivtäckning, från 1860-talet, också av byggnadshistoriskt intresse. • Under korkyrkan och tornet finns gravkammare, vilka i dagsläget inte kan beträdas. Dokumentation av dessa utrymmen är på sikt önskvärd. • Även den intilliggande prästgården skyddas sedan 1980 enligt kulturminneslagen. |
