Stäng fönster SALA MÖKLINTA PRÄSTGÅRD 5:1 - husnr 1, MÖKLINTA KYRKA
Byggnad - Värdering
| MÖKLINTA KYRKA (akt.) | |
| 11/15/05 |
| Motivering |
|---|
|
Möklinta hör till en av stiftets mer välbevarade kyrkomiljöer, med två kyrkliga boställen och kyrkstallar kvar. Kyrkan har långhus och vapenhus från 1470-talet med bevarade tegelorneringar och en fasadputs i äldre, traditionellt utförande. Yttertaket är visserligen helt nybyggt 1932, men genom sina branta fall och spåntäckning en trogen rekonstruktion av det ursprungliga. På norra sidan finns två utbyggnader under pulpettak, Mariakapellet av oklart ursprung och sakristian från 1743-44. Kyrkans stora, rundbågiga fönsteröppningar fick sin form 1856, då även fönstren med blyinfattat glas insattes. Kyrkorummet är rikt sammansatt av inslag från många olika perioder i dess 600-åriga historia. Stjärnvalven slogs då den uppfördes på 1470-talet; i vapenhuset finns dessutom ursprungliga dekorationsmålningar kvar. Andra inslag som hör till kyrkans äldsta tid är altarskåpet, ingångsdörren till vapenhuset och korfönstrets masverk. Vid en stor förnyelse 1625-35 tillkom predikstolen och altarets murade kärna invid östra väggen. På 1830-talet fick läktaren dagens storlek och utseende. Kyrkorummets öppna bänkrader tillkom vid en större förnyelse 1892-94. Golven i långhus och kor är från 1932, liksom inredningssnickeriernas marmorering i blå ton som dock anknyter till det sena 1700-talets gestaltning. Ett mer modernt uttryck har Mariakapellet, iordningställt för dop 1947-50. Sakristian från 1743-44 är täckt med två kupolformiga valv. Dess inredning präglas ännu av 1892-94 års förnyelse. Att särskilt tänka på i förvaltning och användning av kyrkan och kyrkomiljön: • Kyrkans bevarade medeltida murverk är omistliga. Häri inbegripes valven, ytterväggarna med sina tegelorneringar och korfönstret med bevarat masverk. • Andra omistliga delar är vapenhusets medeltida ingångsdörr och muralmålningar, altarskåpet från omkring 1500 med sitt senare tillfogade ur. • Altaret bör beaktas med tanke på dess ovanligt höga ålder (den murade delen är från 1630-talet) • De blyinfattade fönstren från 1856 är av stort hantverkshistoriskt intresse och viktiga för byggnadens utseende. • 1900-talets renoveringar har skett med långtgående ambition att värna byggnadens autenticitet. I första hand skall nämnas fasadputsen av rent kalkbruk avfärgad med Gotlandskalk, takets spåntäckning och inredningssnickeriernas blå marmorering. • Av särskilt lokalhistoriskt intresse är de äldsta kvarvarande takspånen, täljda på orten vid 1932 års stora upprustning av kyrka och klockstapel. |
