Stäng fönster VÄSTERÅS ÄNGSÖ GÅRD 2:8 - husnr 1, ÄNGSÖ KYRKA
Byggnad - Värdering
| ÄNGSÖ KYRKA (akt.) | |
| 9/14/05 |
| Motivering |
|---|
|
Ängsö kyrka är en av landets få högmedeltida landsbygdskyrkor helt byggd i tegel, med ett kyrkorum som alltifrån början varit valvslaget. Långhuset med sina två korsarmar och branta sadeltak har sina ursprungliga proportioner. Bevarade särdrag är tegelfasaderna med inslag av dekorativ murning på gavlarna, kyrkorummets valv och väggar med bevarade målningar, samt portalen till sakristian. Det runda masverksfönstret ovanför västportalen är möjligen också ursprungligt, fast flyttat. Av senare tillägg märks framförallt Piperska gravkoret i senbarock från 1730-talet. Tornet från 1742-44, ritat av Carl Hårleman, är visserligen stilmässigt anpassat till långhuset men västportalen och den obeliskformiga huven återspeglar tiden för deras tillkomst. De järnbeslagna ytterdörrarna är också från 1700-talet. 1800-talets viktigaste avtryck exteriört är de spetsbågiga fönsteröppningarna med gjutjärnsfönster i nygotisk stil. Yttertakets kopparplåtar blev lagda 1967. Av inre förändringar skall nämnas södra korsarmens ombyggnad till gravkor på 1630-talet, då ett spegelvalv ersatte de två ursprungliga kryssvalven. Altaruppsatsen i senbarock tillkom på 1730-talet, sedan Piperska gravkoret blivit tillbyggt. Västläktaren med sitt orgelverk och spegelindelad, ljusgrå läktarbarriär tillkom 1780-82. Kyrkorummets slutna bänkinredning från 1803 går i liknande stil, liksom den södra så kallade grevläktaren från 1854. Kalkstens- och tegelgolven är till största delen från 1803, d v s relativt gamla och har fått patina. Att särskilt tänka på i förvaltning och användning av kyrkan och kyrkomiljön: • Kyrkobyggnaden är ett väl bevarat medeltida byggnadsverk, vars mest värdefulla särdrag är fasaderna med dekorativa murningar, kyrkorummets ovanligt gamla valvkonstruktion, samt valvens och väggarnas kvarvarande målningar. • Piperska gravkoret i senbarock, från 1730-talet, är ett påkostat och välbevarat exempel på hur dåtidens välbärgade byggde monument över sig. • Tornet som byggdes 1742-44, efter Carl Hårlemans ritningar, är ett tidigt exempel på en tillbyggnad anpassad till en äldre tids formspråk. • Kyrkans järnbeslagna ingångsdörrar från 1700-talet är av hantverkshistoriskt intresse. • Orgeln från 1780-82 har ett av stiftets äldsta i bruk varande verk. Orgelfasaden är också av stort värde. • Kyrkorummets bänkinredning och stengolv är från 1803, en relativt hög ålder och med sin patina är de av stor betydelse för kyrkorummets historiska atmosfär. • Kyrkogården och omgivande bogårdsmur är känslig för förändringar. |
