Till Riksantikvarieämbetets startsida

 

Bebyggelseregistret (BeBR)

Bebyggelseregistret (BeBR)

Stäng fönster VÄSTERÅS IRSTA KYRKBY 9:1 - husnr 1, IRSTA KYRKA

 Byggnad - Värdering

IRSTA KYRKA (akt.)
12/31/05
Motivering
Irsta kyrka är i hög grad ett medeltida byggnadsverk. Långhusets västra del är från 1200-talet, liksom tornets nedre murar. Från 1300-talet är långhusets östra del med koret, samt sakristian i norr. Då insattes även den alltjämt använda kyrkporten av furuplank med rikt smide. Kyrkorummets och sakristians valv slogs omkring 1450 och försågs med kalkmålningar, varav invigningskorsen och norra väggens dekorationer återstår.

Vid förnyelse av kyrkorummet 1642 tillkom altarring och predikstol i renässansstil, sedan länge flyttade till annan del av kyrkan. Tornets murar höjdes på 1600-talet till nuvarande nivå, inför resandet av den första tornspiran som stod färdig 1672.

Åren 1747-50 inträffade nästa stora förnyelse som är tydligt avläsbar i dagens kyrka. Då tillbyggdes det kvadratiska gravkoret utanpå östra gaveln och i tornet upptogs en västportal. Dessutom utökades tornet med en klockvåning. Koret fick sin nuvarande altaruppsats, komponerad av två doriska kolonner och fronton, samtidigt som korfönstret gjordes runt. 1600-talets tornspira blev år 1788 ersatt med dagens obeliskformiga, troligen med domkyrkotornet i Västerås som förebild.

Södra sidans fönsteröppningar upphöggs 1802 till sin nuvarande storlek och fick befintliga fönster med ramar av ornerat smidesjärn och blyinfattade rutor. Fasaderna kalkavfärgades i en blekgul nyans, som församlingen hållit fast vid sedan dess. Från samma tid är tornets halvrunda fönster, som dock murades om 1874.

Från Agi Lindegrens omgestaltning 1905 är bänkgavlarna, målningen på kyrkorummets västra vägg och mittgångens tegelgolv. Då tillkom även sakristians västra utbyggnad. Vid nästa stora omgestaltning 1970 inreddes dopkapell i tornrummet, uppvärmda kalkstensgolv lades där och i koret, bänkinredningen ombyggdes och fick nuvarande färgsättning i grönt och gult. Sakristian fick en östlig utbyggnad. Fyra år senare uppsattes ett nytt orgelverk. 1980 belades kyrkans yttertak med kopparplåt och fasaderna avfärgades i dagens ljusgula nyans.

Att särskilt tänka på i förvaltning och användning av kyrkan och kyrkomiljön:
• Bevarade medeltida murverk är omistliga, liksom kalkmålningen på kyrkorummets norra vägg och
den medeltida porten mellan kyrkorum och vapenhus.
• Sydsidans fönster med sitt avancerade smide från 1802 är numera ovanliga i sitt slag och av stort
hantverkshistoriskt intresse.
• I gravkoret förvaras en predikstol och altarring från 1642, båda av stort värde. De kommer tyvärr
inte till sin rätt, då gravkoret omvandlats till förråd.
• Golvteglen i mittgång och sakristia är tillverkade vid Geddeholms tegelbruk och således av
lokalhistoriskt intresse.