Till Riksantikvarieämbetets startsida

 

Bebyggelseregistret (BeBR)

Bebyggelseregistret (BeBR)

Stäng fönster KUNGSÖR HIMMELSBERGA 8:1 - husnr 1, TORPA KYRKA

 Byggnad - Värdering

TORPA KYRKA (akt.)
5/1/05
Motivering
Torpa kyrka är en av de äldsta i Mälardalen. Dess långa historia är avläsbar såväl till de stora dragen som till detaljutformningar. Äldst är koret och sakristian, vars omfång alltjämt återger 1100-talets stenkyrka. Delar av den ursprungliga portalen har bevarats, vilket är nära nog unikt. Ytterligare ett unikum är de bevarade bysantinska målningarna ovanför sakristians valv.

Långhuset tillhör 1400-talets stora utbyggnad. Något senare tillkom vapenhuset.

Till det yttre är kyrkans medeltida proportioner bevarade. Däremot är fasadernas spritputs och yttertakens plåtbeklädnad att hänföra till förnyelser under 1800-talets senare hälft. Fönsteröppningarna fick nuvarande storlek och bågar i gjutjärn 1909-10.

Interiören uppvisar åtskilliga medeltida drag, men även flera andra perioders ändringar och tillägg. Mest anslående är långhusets valvkonstruktion, tillkommen på 1400-talet, samt korets rikt förgyllda altarskåp. Kyrkorummets målningar utgörs av 1400- och 1600-talsfragment, vilka knyts samman av omfattande schabloneringar i jugendstil, tillkomna 1909-10 efter arkitekt Ragnar Östbergs anvisningar. Då blev även nuvarande kalkstens- och trägolv lagda.

Från 1663-64 är kyrkorummets bänkinredning som trots senare moderniseringar bevarat sin ursprungliga karaktär. 1686 tillkom efterreformatoriskt måleri, bäst bevarat i vapenhuset. År 1709 förfärdigades den spegelindelade altarringen och förmodligen även altarets träbeklädnad i samma stil. Läktaren fick sin nuvarande barriär vid utbyggnad 1771. Mycket tidstypisk är predikstolen i rokokostil, tillverkad 1777 av Lars Scherling i Köping. Kyrkorummets mest framträdande 1800-talsinslag är orgelfasaden, ritad av Aron Johansson och färdigställd 1893. Inredningssnickerierna ommålades i sin helhet 1968. Då blev även sakristian nyinredd, varvid en medeltida fönsternisch frilades på nytt och delvis rekonstruerades.

Att särskilt tänka på i förvaltning och användning av kyrkan och kyrkomiljön:
• De medeltida murverken i ytterväggar och valv är omistliga, liksom bevarade målningar från
1300-, 1400- och 1600-talen. Att även 1909-10 års jugendschabloneringar bevarats är ovanligt.
• Andra omistliga medeltida byggnadsdetaljer är södra ingångsdörren, äldre takstolar och
underlagspanel.
• Bänkinredningens 1600-talssnickerier och –smide har stort hantverkshistoriskt värde.
• Sakristian genomgick 1968 en restaurering av hög kvalitet
• Viktiga för kyrkomiljön är även kyrktomtens övriga byggnadsverk: klockstapeln, bogårdsmuren med
sina tre stigluckor, samt gravkapellet.
• Kulturhistoriskt värdefulla gravvårdar har klassats i kyrkogårdsinventering 2002.