Till Riksantikvarieämbetets startsida

 

Bebyggelseregistret (BeBR)

Bebyggelseregistret (BeBR)

Stäng fönster LYCKSELE BJÖRKSELE 4:1 - husnr 1, BJÖRKSELE KYRKA

 Byggnad - Värdering

Björksele kyrka (akt.), BJÖRKSELE KYRKA (akt.)
10/5/10
Motivering
Björksele kyrka utgör ett ovanligt välbevarat exempel på 1920-talets klassicistiska kyrkor. Utvändigt är karaktären enkel och rationell, med anspråkslösa klassicistiska detaljer, som de höga rektangulära fönstren, rundfönstren, den omvikta takfoten och inte minst pilastrarna och portalomfattningen. Invändigt har kyrkan en mer arbetad och detaljrik karaktär, med kassettak, profilerade lister, tandsnitt samt marmorerade pelare och pilastrar som viktiga inslag. Även den fasta inredningen, såsom altarring, altar-uppsats och predikstol har en tydligt klassicerande utformning. Den svala färgskalan i ljusa färger är likaså typisk för 1920-talsklassicismen. Trots de förändringar som interiören har genomgått är kyrkans helhetsverkan relativt intakt. Det kanske mest störande inslaget utgör ljusrampen, som visserligen är dold, men som ger en ljus-sättningseffekt som är helt främmande för kyrkor.

Det speciella med Björksele kyrka är den välbevarade helheten i både kyrka och kyrkogård. Stilmässigt har kyrkan, med sin rena 20-talsklassicism, inga direkta paralleller i länet. Många av länets övriga kyrkor från tiden kombinerar 20-tals-klassicism med tillbakablickande mot exempelvis barock. Takryttare med klocktorn över västgaveln finns även i den putsade Sankt Örjans kyrka i Skelleftehamn (1935) och den geografiskt närliggande Gargnäs kyrka (1911) men de är i övrigt helt olika Björksele kyrka.

Att särskilt tänka på vid användning och förvaltning av kyrkomiljön och byggnaderna

Björksele kyrka är uppförd i en återhållsam och ren 1920-talsklassicistisk stil, och är till utseende och material välbevarad sedan byggnadstiden.

Kyrkans genomarbetade träinredning i 20-talsklassicistisk stil saknar motsvarighet i länet. Värdefullt i interiören är bl.a. de lägre sidoskeppens kassettindelade tak, de kraftiga valvlisterna med tandsnittsfris, altaruppsatsens halvkolonner kring korfönstret, predikstolens utformning samt den ljusa svala färgskalan. De ursprungliga armaturerna och lampetterna samt sektions-radiatorerna och spanjoletterna bidrar också till tidskaraktären.

På kyrkogården är björkalléerna eller björkarna i enkla rader ett viktigt karaktärsdrag, liksom stenmuren och grusgångarna. Särskilt värdefull är kyrkogårdsdelen i öster, från kyrkplatsens äldsta tid, där det finns flera kvarter med häckomgärdade grusgravar.