Stäng fönster ÄNGELHOLM TÅSSJÖ KYRKA 1:1 - husnr 1, TÅSSJÖ KYRKA
Byggnad - Värdering
| Tåssjö kyrka (akt.), TÅSSJÖ KYRKA (akt.) | |
| 11/14/16 |
| Motivering |
|---|
|
Kulturhistorisk karaktärisering Tåssjö ligger osedvanligt vackert i en liten vägkorsning mellan två sjöar i ett skogslandskap. Tåssjö kyrka är en av mycket få i Skåne med sjöläge. Tåssjö har medeltida anor. Delar av ett äldre sockencentra finns kvar med församlingshem, före detta kyrkskola, fattighus och stall, alla med faluröd träpanelfasad. En ekallé leder från kyrkan till Rössjöholms gods som genom sin godsdrift påverkat landskapet i stor utsträckning med vägar, alléer, skog och ett flertal torp och gårdar som tillhör godset. Kyrkans omgärdning av gråstensmurar och järngrindar är viktiga och karaktärsskapande. Kyrkogården karaktäriseras av mycket träd, speciellt cypresser och hängaskar, de senare har tyvärr fått en sjukdom. På gamla kyrkogården står de flesta äldre stenarna direkt i gräs i oregelbundet mönster enligt äldre tradition. Nya inslag som askgravlund och urnlund är anlagda på gamla kyrkogården som alltså har en blandning av gammalt och nytt och inte en enhetlig karaktär. Den utvidgade delen i öster karaktäriseras delvis av rygghäckar med singelgravar med stenomgärdning. I norr utanför muren ligger minneslund och karaktärsfullt bårhus av Eiler Græbe. Tåssjö kyrka består av ett romanskt långhus som är förlängt i väster vid okänd tidpunkt och i öster korsarmar och kor från 1866. Kyrkan saknar torn men har en takryttare med spira över västra långhuset vilket är ovanligt och ger kyrkan en speciell karaktär. Långhusets förlängning i väster är avläsbar både interiört och exteriört. Planformen och utseendet i stort är oförändrad sedan 1866 medan takbeläggning, fönster och solbänkar är förnyade. Korsarmstillbyggnader var vanligt just under 1860-talet då 16 äldre kyrkor i Skåne byggdes till med två korsarmar och sex byggdes till med en korsarm. På 1860-talet förstorades fönstren i Tåssjö i likhet med fönstren i korsarmarna och kyrkan förvandlades från medeltidskyrka till ljus, stor nyklassicistisk kyrka som var vanlig för sin tid för att möta befolkningsökningen. Entrédörren, av okänd ålder men enligt traditionen med kulhål från snapphanetiden är ifall det stämmer från tiden före 1675. Dörrens stocklås och bevarade dragbomshål ger byggnaden historisk autenticitet. Interiört karaktäriseras kyrkan dels av 1860-talets ombyggnad och dels av 1950-talets restaurering. Kyrkorummet har en blandning av nyklassicism med vita tunnvalv, orgelläktare i vitt med förgyllning och slutna bänkkvarter i flera dova färger från 1950- tal. Vid denna tid önskade man återföra färgsättningen till en som antogs fanns före 1860-talets förändring. Bänkarna är nygjorda men fick målning inspirerad av den äldre altaruppsatsen. Även predikstol och altaruppsatsen fick ny färgskala 1955. Tegelgolven, korets färgade glas och järnsmideskranket bakom altaret är även från 1955 och tidstypiska. Smidesskranket upplevs främmande i miljön utan anknytning till altaruppsatsen. Orgelfasaden och läktaren är fint samkomponerade av Theodor Wåhlin. Sakristians inredning av E. Græbe med altare och ekkors är välgjord och vacker. Den i många kyrkor vanliga ombyggnaden med biutrymmen i korsarmarna har inte gjorts i Tåssjö, utan här kan man uppleva korsarmarnas hela längd. Tegelgolven hade framträtt vackrare utan gångmattor. Rössjöholms gods betydelse syns i kyrkan med inmurad gravsten i långhusväggen och den skänkta altartavlan. På kyrkogården märks det genom marken till utvidgningar är skänkt och en gravplats intill kyrkans norrmur. Dopfunten och långhusets murverk visar den medeltida kyrkan. Bland träinventarierna märks framför allt skulpturgruppen från början av 1500-talet med fint utmejslade figurer och en gracil Maria. Dessutom den äldre altaruppsatsen av Carl Mörth och Johan Jerling och predikstolen från 1700-talet. Mörth och Jerling var anställda av Christina Piper för att förnya hennes residens och hennes patronatskyrkor, men deras arbete förekommer i flera andra kyrkor. Jerling arbetade i en romerskt inspirerad barockstil värd att uppmärksamma. Altaruppsatsen och predikstolen visar på den omdaning som 1700- talet succesivt innebar i skånska kyrkor som uttryck för försvenskningen. En nattvardskalk i silver från slutet av 1500-talet är tämligen ovanligt tidig datering på nattvardskalk. |
