Stäng fönster ÄNGELHOLM BARKÅKRA 53:1 - husnr 1, BARKÅKRA KYRKA
Byggnad - Värdering
| Barkåkra kyrka (akt.), BARKÅKRA KYRKA (akt.) | |
| 5/29/17 |
| Motivering |
|---|
|
Anläggningen ligger i ett öppet jordbrukslandskap med vida utblickar. En flygplats finns i närheten och Hallandsåsen syns i fjärran. Barkåkra kyrka ingår i ett traditionellt sammanhang med närbelägna prästgården och klockarebostället. Dessa används numera som expedition och församlingshem. Norr om kyrkan ligger Övragård med ekonomibyggnader. Speciellt karaktärsfull är redskapsfabriken som flyttats från Ängeltofta gods, vars ägare präglat landskapet runt Barkåkra. Gamla kyrkogården karaktäriseras av sent 1800-tals ideal med buxbomsindelade singelgravar men är delvis uppluckrad med flera partier gräsbesådda. Nya kyrkogården innehåller många olika tidsskikt med buxbomsgravar enligt sent 1800-tals ideal och gravar längs rygghäckar enligt 1930-tals ideal och senare tiders anlagda minneslund och asklund. Gravmonumentet från 1922 över alla döda vid kustsanatoriet minner om en tid när tuberkulos var vanlig. Omgärdningen av murar och trädkrans runt kyrkogårdarna är viktiga för upplevelsen. Troligtvis har det funnits stenmur sen 1600-talet på gamla kyrkogården. Kyrkan har medeltida ursprung från 1100-talet som delvis finns kvar i de tre västra travéerna. Redan under senmedeltiden östförlängdes kyrkan med två travéer och försågs med gotiska valv, torn och trappstegsgavlar. En korsarm mot norr med delar från 1600- och 1800-tal byggdes om till dagens utformning 1925. Flera tillbyggnader har rivits under årens lopp. Idag består kyrkan av torn, långhus och korsarm. Kyrkan är vitputsad med trappstegsgavlar med blinderingsnischer, tegeltak och spetsbågiga fönster i långhuset. Tegeltak och dörrar är från 1925. Östförlängningar under medeltiden är ganska ovanligt men gjordes i ett 40-tal kyrkor i Skåne. Anledningen kan vara liturgiska förändringar med önskan om mer plats för fler altare i koret. Ett gemensamt drag hos flera östförlängda kyrkor är att de var prebenden till domkyrkan i Lund. Kyrkan har ett påtagligt långt långhus med ett gotiskt uttryck i långhus och torn och ett annat i korsarmen med rundbågar. Korsarmen är präglad av N Blancks ombyggnad 1925, den har en bred gavel mot det smalare långhuset. Interiört har kyrkan ett stämningsfullt medeltida uttryck och präglas av de låga kryssvalven från 1400-talet med typiskt gotiska, ornamentala målade slingor längs valvbågarna och enstaka kalkmålningar. Kyrkan är ljus med stora fönster med glasmålningar. Interiören präglas av Blancks restaurering 1925 då golven byttes, orgelläktaren revs, bänkarna byggdes om och nykyrkan försågs med valv, Trots att mycket gjordes om 1925 vid Blancks renovering har långhus och kor en ålderdomlig karaktär. Förändringen 2012 med några borttagna bänkar för att ge ny plats till dopfunten har inte skadat. Ett föremål är kvar sen den första byggnadsetappen och det är dopfunten av granit från 1100-talet. Dopfuntar i Skåne av granit är tämligen ovanligt, de flesta är av sandsten, men just på Bjärehalvön finns flera av granit. Bland inventarierna märks tidstypisk predikstol från 1600-talet, dock med sekundär bemålning, och snidade altaruppsatsen från 1700-talet. Kyrkan är välhållen och en populär bröllopskyrka. Den är konstant uppvärmd. |
