Stäng fönster GÖTEBORG JÄRNBROTT 79:2 - husnr 2, HÖGSBO KYRKA
Byggnad - Värdering
| HÖGSBO KYRKA (akt.) | |
| 8/30/06 |
| Motivering |
|---|
|
KULTURHISTORISK KARAKTÄRISTIK OCH BEDÖMNING HÖGSBO KYRKA uppfördes 1964 på ny kyrkplats. Den ligger i stadsmiljö, nära Axel Dahlströms Torg i västra Göteborg. Kyrkan ritades av Malmöarkitekterna Bror Thornberg och Thorsten Roos. De skapade en utpräglad betongkyrka, där samtidens moderna formspråk drar nytta av betongens mångsidiga egenskaper. KYRKOMILJÖN består av kyrkan, sammanbyggd med församlingslokaler, samt en fristående klockstapel. De sammanlänkade byggnadskropparna följer den branta tomten. Kyrkobyggnaden, längst i norr, förbinds med en expeditionsbyggnad via uppbyggda gjutna terrasser i två plan. Det nedre planet kan användas för samlingar utomhus och på kyrkans södra vägg, nära sakristian, sitter en liten balkong (eller predikstol). Klockstapeln är placerad nära tomtens nordöstra hörn. Hela anläggningen, inklusive terrasser och murar, är uppförd i betong och har ett sammanhållet formspråk. Högsbo kyrka har en för samtiden mycket modern utformning. Kyrkans utpräglade "betongkaraktär" och formspråket med de grova dragen ("betongbrutalism") är före sin tid på den lokala Göteborgska arenan. Högsbo kyrka är banbrytande i detta avseende. KYRKOBYGGNADEN har ett tungt, massivt och slutet uttryck. Den består av fyra byggnadskroppar med enkla raka former, liknande stora sammanfogade klossar. Exteriören domineras av de enkla formerna och fasadmaterialet; betong med mycket grov frilagd ballast. Betongen är platsgjuten och fasaderna har inga synliga skarvar mellan elementen. Kyrkans fasader är gestaltade med omväxlande stora betongskivor och sammanhängande glasytor, i större partier eller i långa, smala fönsterband. Gallerverken framför kyrkans större glaspartier bidrar till kyrkans strama och sakrala karaktär. KYRKORUMMET har en oregelbunden form, men en traditionell väst-östlig sträckning med koret placerat i öster. Söder om koret finns en läktare avsedd för orgel och kör. Det särpräglade tredelade orgelhuset är monterat på en bjälke över läktaren. Kyrkorummet vänder sig inåt, fönstren har endast funktion som ljusinsläpp och erbjuder inga utblickar. Rummet har en anslående rymd och genom att det mesta ljuset faller in uppifrån och från sidan skapas effektfulla kontraster över de reliefmönstrade väggarna. Helhetsintrycket blir luftigt, stramt och sakralt. Rummet är något upplöst i formen, då en högre, något förskjuten byggnadsdel ansluter vid kyrkans sydöstra hörn och delvis täcker in koret. Korväggen har därmed kommit att bli uppbyggd av två stora skivor som står placerade med en överlappning. Den anslutande byggnadsdelen har högre innertak och stora dolda ljusinsläpp som ger koret ett asymmetriskt ljusinfall. Ljusförhållandena betonar korets avskildhet från långhuset. De stora skivor som bildar väggar och tak ger ett intryck av att endast ha ställts ihop utan att egentligen vara sammanfogade, som en byggsats eller ett korthus. Det ger byggnaden en lätthet, trots de tunga materialen. Innertaket av trä vilar på kraftiga betongbalkar som löper tvärs över rummet. Kyrkans utsmyckningar är utformade och tillverkade av konstnären Knut Irwe. I korväggen sitter ett ca fyra meter högt krucifix av glasmosaik, längs kyrkorummets väggar löper en 70 meter lång mosaikfris och i den norra fasaden sitter fem smala mosaikfönster. Konstverken har en tydlig samtida karaktär och samspelar med kyrkans arkitektur. De färgstarka utsmyckningarna framträder starkt i rummet, som i övrigt domineras av omålad betong, svart skiffer och omålat trä. Den fasta inredningen är enkelt utformad och håller hög kvalitet. ATT SÄRSKILT TÄNKA PÅ i förvaltning och användning av kyrkan och kyrkomiljön: - Kyrkan är i allt väsentligt oförändrad sedan uppförandet, såväl in- som utvändigt - Kyrkans höga arkitektoniska kvaliteter - Utsmyckningarna av Knut Irwe |
