Stäng fönster VAGGERYD BYARUM 2:1 - husnr 1, BYARUMS KYRKA
Byggnad - Värdering
| BYARUMS KYRKA (akt.) | |
| 1/1/06 |
| Motivering |
|---|
|
Övergripande karaktäristik Byarums kyrka är en kyrkobyggnad med lång historik där den i sina äldsta delar härrör från medeltiden. Till sin karaktär uppvisar kyrkan en stilblandning. Det medeltida ursprunget är läsbart i långhusets något slutna format. Den korsformiga planen är starkt förknippad med barockens kyrkoarkitektur dit även det Sethska gravkoret tillhör. I orgelfasaden är de nygotiska influenserna tydliga. Till sitt yttre är tornet utformad i en tidig nyklassicism, även delar av interiören, såsom läktarfasaden, uppvisar tydliga nyklassicistiska drag. Kyrkans läge, den stora volymen tillsammans med sina kopparklädda takytor bidrar till att ge kyrkan ett monumentalt uttryck. Medeltiden Av den medeltida kyrkans inventarier återfinns litet. I långhusets murverk är delar av den medeltida stommen bevarad och utgör ett byggnadstekniskt tidsdokument. Portalen vid den södra ingången tillhör tillsammans med fragmenten av de invändiga kalkmålningar resterna av den medeltida arkitektoniska utsmyckningen. Portalen har inte i sin ursprungliga placering vilken var i långhuset. 1600-talet Det tydligaste spåret från 1600-talet är predikstolen av Kyhlman och det krucifix som är monterat på den södra väggen invid koret. Den mycket välhållna gravhällen som sitter på södra sidoskeppets yttervägg låg ursprungligen över det Dachbergska gravkoret vilket är beläget under golvet i långhuset. En av kyrkans klockor är också från 1600-talet. 1700-talet Under 1700-talet fick kyrkan sin nuvarande form. De mer märkbara förändringarna från tiden är sidoskeppen och det Sethska gravkoret och tornet. Inne i kyrkan härrör altarprydnaden från 1700-talet och en kyrkklocka blev omgjuten under 1700-talet. 1800-talet Den nuvarande orgeln tillkom under 1800-talets slut. I övrigt rensades det mesta av 1800-talets tillskott ut i samband med den stora restaureringen på 1950-talet. 1900-talet 1900-talet har medfört tydliga avtryck i kyrkans invändiga utseende. 1952-53 gjordes en restaurering som starkt präglar dagens kyrkorum. Från 1900-talets tidiga delar återfinns det nuvarande tornuret samt några av kyrkklockorna. Den nuvarande dopfunten skänktes till kyrkan under 1900-talet. Inredningen är utformad för att knyta samman interiörens olika tidsskikt i en harmonierande helhet. De nya tillägg som gjordes talar helt sin tids formspråk men utgör en fin anpassning till de äldre delarna. Valven mellan långhuset och sidoskeppen togs upp vid samma restaurering och nya armaturer tillkom samtidigt. Kopparplåten på taket lades på under andra halvan av 1900-talet. Sammanfattning - Kyrkan är av avsevärd ålder men är i sitt nuvarande uttryck något blandad stilmässigt. Exteriört har kyrkan en tidig nyklassicism i tornhuvens utformning medan gravkoret och korsformen anknyter till barocken. Sydportalen är medeltida och i orgelfasaden är en begynnande nygotik läsbar. - Det Sethska gravkoret bidrar stort till kyrkans utvändiga uttryck och är ett fysiskt spår av en tid då den sociala hierarkin var tydlig i samhället. Samspelet mellan kyrka och de högre stånden tar sig även uttryck i många av de gåvor som lämnats till kyrkan under åren. Det finns även flera exempel på menighetens generositet gentemot sin kyrka. - Kyrkan bär i sin stomme, inredning och inventarier spår från skiftande tidsepoker vilket sammantaget vittnar om dess långa kontinuitet. De medeltida resterna utgör en koppling till äldre tider byggnadskonst. - Invändigt kännetecknas kyrkorummet främst av det uttryck det fick vid restaureringen 1952. Kyrkan rensades då från mycket av 1800-talets tillägg och istället sökte arkitekten knyta samman interiören till en helhet där kyrkans olika tidsskikt fortfarande kunde utläsas. De tillägg som gjordes är tydligt utläsbara och tydligaste representanten är den nuvarande bänkinredningen som tidstypiskt tar upp ett klassicerande formspråk i en modern tappning och som i sin enkelhet bidrar stort till upplevelsen av rummet. |
