Stäng fönster GISLAVED HESTRA 4:1 - husnr 1, SÖDRA HESTRA KYRKA
Byggnad - Värdering
SÖDRA HESTRA KYRKA (akt.) | |
1/1/06 |
Motivering |
---|
Södra Hestra uppfördes 1827-32 på ny plats efter ritningar av arkitekt J A Wilelius vid Överintendentsämbetet i Stockholm och ersattes en medeltida kyrkobyggnad. Kyrkan är ett gott exempel på empirestilens kyrkobyggande. Bärande för stilen är de sparsamt utsmyckade murytorna, rundbågformen och det lanterninkrönta tornet. Invändigt återfinns ett stort kyrkorum med en färgsättning som domineras av en ljus färgskala. Den arkitektoniska utsmyckningen är minimal och syftar till göra altaret och predikan till fokalpunkt. Kyrkan har exteriört inte genomgått några stora förändringar sedan byggnadstiden. Invändigt har det skett flera renoveringar och restaureringar vilka lämnat sina spår i kyrkorummet. De ursprungliga idealen är fortfarande dominerande i kyrkan men 1980-talets restaurering efter program av arkitekt Jerk Alton har kommit att starkt prägla kyrkans invändiga färgsättning. Det finns flera äldre inventarier som minner om Södra Hestras långa kristna historia där kyrkans medeltida dopfunt är den äldsta inventariet. Predikstolen som finns i kyrkan är tillverkad 1704 av bildhuggaren Hans Hultman och är en av de inventarier som återanvändes från den gamla kyrkan. Under 1950 kompletterades predikstolen med ett nytt ljudtak. Andra inventarier är det altarskåpet som är uppsatt i långhuset, det fanns ursprungligen i den medeltida kyrkan och har på senare tid återbördats kyrkan. Det finns ytterligare en altarprydnad i långhuset som fram till 1878 var placerat i koret. Den nuvarande altarmålningen av konstnären Erik Abrahamsson härrör från 1950-talet. Sammantaget är Södra Hestra en god representant för det nyklassicistiska kyrkobyggandet med en välbevarad exteriör och en interiör som genomgått flera typiska förändringsskeden som präglat många kyrkobyggnader från tiden, ett exempel på dessa förändringar är läktarunderbyggnaden. Karaktäristiskt för Södra Hestra är kyrkorummets öppna volym och den återhållna utsmyckningen, det finns en blandning av inventarier från äldre tid samt senare tillskott som gemensamt vittnar om den kristna kontinuitet och offervilja som församlingen visat. |