Stäng fönster TOMELILLA TRYDE 12:2 - husnr 1, TRYDE KYRKA
Byggnad - Beskrivning
| TRYDE KYRKA (akt.) | |
| 2016-04-07 |
| Interiörbeskrivning |
|---|
|
Interiör Tornets bottenvåning utgör vapenhus eller entréhall till kyrkorummet. Detta har en enkel inredning med golv av kalkstensplattor, vitputsade väggar och innertak av omålad mönsterlagd furupanel. En gravhäll av kalksten ligger i golvet innanför ytterdörren i väster. På södra sidan av vapenhuset finns en inklädnad av träpanel för elcentral och trappa till läktaren och vindsvåning av grålaserad träpanel. Utrymmet är i övrigt inrett med hatthylla och klädhängare längs norra väggen. I öster finns en stickbågig muröppning med en grågrön pardörr till kyrkorummet. Kyrkorummet är treskeppigt med ett högre mittskepp täckt av ett flackt tunnvalv och lägre sidoskepp med plana innertak. Sidoskeppen avgränsas mot mittskeppet genom en hög pelarrad som bär upp en träbalk. Pelarna har fyrsidig form med sidor indelade i rektangulära speglar målat i ljusgrönt och ljusgrått. Bänkarna är ordnade i två rader med bänkkvarter utmed en bred mittgång och sidogångar i norr och söder. En korsande gång finns också framför entrén i söder. Koret består av långhusets östra del där altarplatsen markeras av altarringen. Altaret och altaruppsatsen står väster om valvöppningen till absiden/sakristian. I sydöstra hörnet är golvet förhöjt med två steg till ett dopkapell där kyrkans medeltida dopfunt står. Ett litet putsat och vitmålat dopaltare med stenskiva står längs södra väggen och i dopkapellet finns också en kopia av Thorvalsens Kristuskulptur. I långhusets nordöstra del står predikstolen och intill norra bänkkvarterets östra gräns en mindre kororgel. Långhusets västra del upptas av en läktare för orgeln med trappuppgångar längs med västra väggen på var sida om mittgången. Läktaren bärs upp av två rader pelare av trä utmed mittgången. Pelarna är gråmålade och har fasade hörn och är profilerade med sockel och kapitäl. Under läktaren finns sedan 1970 inbyggnader för samlingsrum/väntrum och förråd samt wc. Inbyggnaderna är utförda med gråmålad spontad träpanel. Innertaken i inbyggnaderna är av vitmålade brädpanel, väggarna är vitmålade och golvet är lagt med rött murtegel. Läktarbarriären består av ett ramverk med målade tavlor av apostlarna och är delvis från 1600-talet men bör vara förlängd för att passa den betydligt bredare kyrkorummet i den nya kyrkan. Tavlorna av apostlarna är framställda inom rundbågsarkad ornerad med stiliserade växtslingor och mellan tavlorna finns kannelerade kolonner. Färgsättningen är polykrom med mustiga färger i mörkt rött, grått och ljusare blågrå samt gula toner. Färgsättningen i kyrkan är ljus med snickerier i ljust grågröna toner accentuerat av den äldre renässansinredningens svarta och polykroma färgbehandling samt bänkinredningens röda sidor. Golvet i gångarna och koret är lagt med rött murtegel och väggarna och innertaket putsade och vitmålade. Bänkkvarteren har golv av lackade furubrädor. I samband med Graebes renovering av kyrkan 1959 gjordes valvbågen till sakristian om och minskades. De klassicerande pilastrarna utmed östra långhusväggen och de tresprångiga pelarna i valvbågen bör ha tillkommit vid detta tillfälle. Samtidigt murades ett litet altare i sakristians södra hörn. Golvet i sakristian är av betsade brädor och väggar och innertak är putsade och vitmålade. Tornets övre våningar nås från trappan i vapenhuset. Tornet är indelat i tre övre våningsplan med golv av brädor lagda över bjälklagen och putsade väggar. Vinden nås från tredje våningsplan och det övre våningsplanet utgör klockvåning. Klockorna hänger i en klockstol av fur och ek. På kyrkvinden är murarna oputsade och här är mursten från den medeltida kyrkan synlig. Den östra gaveln till koret är uppmurad av tegel. Långhusvalvet är tilläggsisolerat och takstolsmaterialet tycks vara av furu i sin helhet. Taklaget över långhuset är uppbyggt med sparrar, två nivåer hanband och stickbjälkar i sidorna med stödben fogade till sparrarna och den inre lejden, uppburen av pelarraden i kyrkorummet. Tunnvalvet bärs upp av snedsträvor mellan den senare bockkonstruktionen och det nedre hanbandet. Tornspiran består sparrarna sammanfogade med en kungsstolpe och horisontella bjälklag. Inredning och inventarier Altare Altaret är utfört av trä i renässansstil och består av ett ramverk med sockel och listverk samt spe-gelfyllningar. Tre spegelfyllningar finns på framsidan och två på vardera sidan. Speglarna på södra sidan är målade med beslagsdekor och de norra gulmålade. På framsidan utgör speglarna målade pannåer föreställande manliga gestalter. Mellan speglarna finns kvinnliga hermer som bär upp joniska kapitäl. Altaret har en polykrom färgbehandling huvudsakligen i svart, grönt, guld och rött. Över bildtavlorna finns en inskriftstavla med ett bibelspråk i guld mot svart botten. Altaret bör ha tillverkats någon gång under 1600-talets första hälft och konserverades år 1955 av konservator Osvald Owald. Altaruppsats Altaruppsatsen är liksom altaret utförd i renässansstil rikligt dekorerad med beslagsornamentik, skulpterade hermer, beslagsvingar och listverk. Den nedre delen av altartavlan, ”entablementet”, liksom den centrala delen är tvådelad och består av dubbla inskriftstavlor i svart med guldtext. Mellan tavlorna finns pelare i form av kvinnliga hermer som bär upp joniska kapitäl. Däröver finns ett rikt skuret listverk som bär upp en övre pannå, möjligen föreställande Kristi himmelsfärd, mellan beslagsvingar och hela altaruppsatsen kröns av ett listverk och Christian den 4des monogram. Altaruppsatsen har en polykrom färgbehandling huvudsakligen i svart, grönt, guld och rött och bör ha tillkommit någon gång under 1600-talets första hälft. Altaruppsatsen var under period omgjord till ett skåp men rekonstruerades och konserverades 1955 av konservator Osvald Owald. Altarring Altarringen bör vara den ursprungliga från 1868 men förlängdes kring 1959 i samband Eiler Graebes renovering av koret. Den hade ursprungligen en nästan halvrund form men fick efter renoveringen en stickbågig planform med rundad sida mot väster. Altarringen är uppbyggd av smala svarvade balusterpinnar mellan knäfall och handfall av grönt tyg. Pinnarna i räcket är målade i ljusgrått och guld. Dopfunt Kyrkans dopfunt höggs möjligen av en stenmästaren Magister Majestatis på 1100-talet och kan vara samtida med kyrkan. Den är huggen av sandsten med dekor i högrelief på alla delar. Dopfunten har en högfot med rund planform som är uppåt avsmalnande i en konisk form. Fotens sidor är behuggen med framställningar i låg relief mellan tre djurhuvuden och ett manshuvud. Mellan cuppan och foten finns en vulst med kymationdekor. den nedre delen av cuppan är konformad och sidorna däröver något uppåt vidgande. Överst avslutas cuppan av en vulst med äggstavsdekor. Utmed cuppan finns fyra par, nästan frihuggna, människogestalter vilka står på konsoller mellan vulsten nedanför cuppan och utmed cuppans sidor. Mellan dessa framställs fyra olika scener på sidorna och på den koniska delen därunder finns fyra andra motiv. Samtliga är huggna i hög relief och de övre motiven tros föreställa legenden om Fridolin, en helgonförklarad munk. Legenden berättar hur Fridolin som kom till Glarus för att predika Kristi lära. Här bodde två bröder; Ursus och Landolf. Ursus hade testamenterat en del av sin egendom till Fridolins kloster. Vid hans död vägrade Landolf att lämna ifrån sig hans ägor till klostret. Ärendet gick till domstol. För att Fridolin skulle få rätt till arvet behövde han ett vittne. Han gick då till Ursus grav och uppväckte honom. Ursus vittnade och hans arv kunde skänkas till klostret. Predikstol Predikstolen är ett renässansarbete utfört 1618. Den är utförd av ek med åttkantig korg med sex sidor på en åttkantig pelare av ek. Sidorna är riklig dekorerade med stående hermer på konsoler med lejonmaskaroner och mellan dem skulpturer av evangelisterna inom rektangulära tavlor med utskuren beslagsornamentik. Över skulpturfälten finns en inskriftstavla och ett utkragande listverk med äggstavsdekor. Predikstolen är målad i en polykrom färgskala. . En trappa leder upp till predikstolen med uppgång från öster. Denna bör vara ett tillägg från 1955 och har raka grågrönmålade sidor indelade med två fyllningar med förgyllda lister samt en svart överliggare. Predikstolen konserverades år 1955 av konservator Osvald Owald. Bänkar Kyrkans bänkar ritades av Torsten Leon-Nilson 1970. Bänkarna är öppna med rektangulära sidostycken och rakt avslutade ryggstycken av spontad träpanel. Sidostyckena är indelade med utanpåliggande speglar, troligen frästa, i rektangulära fält. Bänkskärmarna som avslutar bänkkvarteren är försedda med stora kvadratiska spegelfyllningar. Speglarna och mittfälten är rödmålade med vita bårder runt. I övrigt är bänkarna målade i grågrön ton. Orgel Kyrkans läktarorgel är från 1977 och byggdes av Hammarberg i Göteborg Orgeln har 18 stämmor. Orgelfasaden utförd i nyklassicism tillhör en äldre orgel tillverkad av Carl Elfström 1900. Orgelfasaden är indelad i fem fält med synliga pipor i ett högre mittparti och lägre sidopartier. Mittpartiet har en arkitektonisk uppbyggnad i form av ett två pilastrar som bär upp ett gaveltypmpanon med en lyra. De lägre partierna vid sidorna avslutas av listverk och ytterst finns turellformade pipor. Spelbordet är integrerat i fasaden. Fasaden är målad i mörka färger i brunt, grönt och rött samt grågrön marmorering med förgyllda detaljer. Klockor Kyrkan har två klockor, en storklocka av malm omgjuten 1854 och en lillklocka av malm omgjuten 1855. |
