Stäng fönster SJÖBO VOLLSJÖ 61:1 - husnr 1, VOLLSJÖ KYRKA
Byggnad - Beskrivning
| VOLLSJÖ KYRKA (akt.) | |
| 2018-10-09 |
| Interiörbeskrivning |
|---|
|
Interiör Genom kyrkans huvudentré i väster nås ett mindre vapenhus som har samma bredd som kyrkporten. Golvet är belagt kalkstensplattor och det brädade innertaket som utgörs av orgelläktarens golv är vitmålat. Mot norr och söder finns inbyggnader av vitlaserad fasspontad panel mellan läktarens brunmålade stolpkonstruktion. Här inryms bland annat wc. Kyrkportens insida med kraftiga gångjärn har samma utförande som utsidan. Till kyrkorummet leder en pardörr med blyinfattade glas. Dörren har samma färgsättning som stora delar av kyrkans övriga fasta inredning i trä, i ljust bruten bränd terra. Innanför dörren befinner man sig ännu i tornets bottenvåning under orgelläktaren. Här finns ytterligare inbyggnader för kapprum, läktartrappa och sakristia samt utrymmen som är öppna mot långhuset med skåp och hyllor för förvaring av psalmböcker m.m. Orgelläktaren, som upptar hela tornets bottenvåning, vilar på stolpar med avfasade hörn. Barriären utgörs av en spetsbågig arkad med svarvade pilastrar och enkelt profilerad överliggare. Färgsättningen går i ljust bruten bränd terra med detaljer i förgyllning. Långhuset avskiljs från tornet genom en stor spetsbågig valvöppning. Mittgången är belagd med viktoriaplattor i svart och vitt medan de öppna bänkkvarteren står på upphöjda och lackade trägolv. Samma golvmaterial återfinns i södra korsarmen medan den norra, som saknar fast bänkinredning och istället upptas av den år 1964 tillkomna orgeln, har gråmålat brädgolv. Korsmittens golv är belagt med kvadratiska plattor av mörkgrå kalksten medan absidens ett steg högre gjutna golv innanför en fris av grå kalkstenskvadrar, är belagt med en blågrå nålfiltsmatta. Väggar och valv är slätputsade och enligt kyrkans underhållsplan vitmålade med limfärg på en tidigare målning med oljefärg. Långhuset upptar två valvtravéer medan de respektive korsarmarna och korsmitten upptas av vardera ett valv. Samtliga valv utgörs av ribbvalv som vilar på profilerade knippepilastrar. Sköld- och gördelbågar är spetsbågiga. Absiden, som har plant och slätputsat innertak, avskiljs från korsmitten av en mycket svagt spetsbågig valvöppning. Gjutjärnsfönstrens insidor är målade i grafitgrått likt utsidorna. Innerbågar saknas. Kyrkvinden nås via en mindre lucka från tornvåningen, som återfinns en våning över orgelläktaren. Samtliga valv är oisolerade. Takstolskonstruktionen i furu med inslag av äldre återanvänt ekvirke härrör från ombyggnaden på 1860-talet. Inredning och inventarier Altaret som är placerat i absiden tillkom 1982 och utgörs av ett blockaltare i trä uppbyggt av ramverk med fyllningar. Färgsättningen går i bränd umbra/ljust lila med profiler i orange. Fyllningarna har tidigare varit förgyllda men var vid inventeringstillfället trärena. Sakramentskåpet som fungerar som altaruppsats är ett italienskt barockarbete från 1600-talet som 1939 skänktes till kyrkan av Gustav Nilsson, Vollsjö. Det hade tidigare stått i en kyrka i Venedig. Skåpet är utfört i trä med riklig skuren dekor i form av bland annat voluter, bladornamentik och druvklasar och är i sin helhet förgyllt. Ovanför den korsförsedda dörren finns ett motiv i relief av en man som knäböjer framför ett kors och ett kranium. Det svängda överstycket pryds av två änglahuvuden och skåpet kröns av en skulpterad madonnan med barnet. Konserveringar har skett 1964 och 1990, vid det senare tillfället av förgyllare Bengt Kjellgren och konservator Magnus Wihlborg. Åsikterna kring skåpet har genom åren varit många och starka. Redan vid tillkomsten i kyrkan höjdes kritiska röster mot att placera ett katolskt sakramentskåp på altaret i en protestantiskt kyrka. 1975 ersattes skåpet av en altartavla av konstnären Karl-Einar Andersson och placerades istället mot altarets baksida med fronten åt öster. 2001 ansökte församlingen om att åter placera sakramentskåpet på altaret, men fick avslag av länsstyrelsen som i sitt beslut menade att skåpet inte hade någon längre historisk förankring i kyrkan samt att den fasta inredningens färgsättning var samkomponerad med Anderssons altartavla. Församlingen överklagade till länsrätten där de fick rätt 2002 och Anderssons altartavla, framställande Kristi uppståndelse, är sedan dess placerad på orgelläktaren. Den rundade altarringen som skjuter ut i korsmitten är uppbyggd av svarvade balusterdockor. Den enkelt profilerade överliggaren och knäfallet är klädda med orange textil. Färgsättningen går i två nyanser av bränd terra/lila med förgyllda detaljer. Predikstolen uppges i kyrkans underhållsplan ha byggts om 1929. Frånsett att korgens målningar då utfördes av konstnären Per Siegård framgår det inte på vilket sätt den ska ha byggts om. Dess ålder och upphovsman är också okända. På ett äldre fotografi av dålig kvalitet tycks hörnen markeras med pilastrar. Möjligen medförde ombyggnaden 1929 en förenkling av formspråket där dekorativa detaljer avlägsnades. Predikstolen har idag en korg med tre synliga sidor och svängt understycke som vilar på en smal hexagonal fot. Den profilerade överliggaren har förgylld text. Siegårds modernistiskt och bysantinskt inspirerade målningar framställer bibliska motiv i ljusa färger på förgylld botten. Färgsättningen går i bränd terra/lila med detaljer i rött och svart. Understycket och foten är marmorerade. Den romanska dopfunten i sandsten är målad i grå marmorering och tillhör Bollerupsgruppen. Den runda cuppans överdel är odekorerad medan den undre delen pryds av godronnering under en rundstav. Foten med hörntappar är utformad som en attisk bas och vilar på en kvadratisk sockel. Ett tidigare uttömningshål är idag igensatt. Den öppna bänkinredningen i nygotisk stil tillkom på 1890-talet och är sedan 1982 målad i ljust bruten bränd terra. Gavlarna är marmorerade och pryds av spetsbågiga blinderingar målade i orange. Ryggstöden utgörs av ramverk med liggande fyllningar. Bänkarna har fotstöd och psalmbokshållare och på sittbänkarna ligger dynor klädda med orange textil. På orgelläktaren finns några bänkar av samma typ samt bänkar av parkbänkstyp med sidostycken i gjutjärn, båda täckmålade i en bruten vit kulör. Utmed norra korsarmens väggar kring orgeln finns tre långa bänkar i obehandlad furu. Bänkarna är troligen samtida med orgelns tillkomst 1964. Gavlarnas formspråk är inspirerat av de nygotiska bänkarna. Kyrkorgeln som är placerad i norra korsarmen tillverkades 1964 av Hammarbergs orgelbyggeri i Göteborg och har 16 stämmor fördelade på två manualer och pedal. Den femdelade fasaden i grålaserad fur med röda detaljer har ett rakt och enkelt modernistiskt formspråk, synliga pipor samt skuren stilistisk bladdekor. Den nedre delen kring spelbordet är klätt i mahogny. På orgelläktaren finns den tidigare orgeln av Åkerman & Lund bevarad. Dess ålder varierar i källorna men troligen tillkom den 1886 medan den nygotiska fasaden adderades eller byggdes om i nuvarande utförande 1898. På tornvåningen förvaras pipor och andra delar tillhörande denna orgel. Enligt vissa uppgifter ska äldre pipor även ha återanvänts i Hammarbergorgeln. Kyrkan har två kyrkklockor i malm. På storklockan från 1634 syns ett vapen med tre stående lejon, bladornamentik samt ett textband på tyska: ” AUS DEM FERNER BIN ICH GEGLOSEN FELIX FUCHS HAT MICH GOGESE ANNO 1634”. Lillklockan från 1500-talet har dekor i form av ett Kristusmonogram krönt med en stiliserad duva samt ett kors och är enligt inskriptionen ”ANDREAS FECIT HAC CAPMAN” tillverkad av en Andreas. Bland kyrkans övriga inventarier av kulturhistoriskt intresse bör särskilt nämnas ett större bemålat triumfkrucifix från 1400-talet som hänger i korsmitten, en järnbeslagen offerstock från 1700-talet placerad i vapenhuset samt en gravhäll över Anne Brahe, maka till den landsförvisade och 1529 avrättade Niels Nielsen Brahe på Vanås norr om Kristianstad. Gravhällen står uppställd mot norra tornväggen under orgelläktaren. I valvöppningen mellan torn och långhus hänger två delar av en tidigare altaruppsats, möjligen från 1500-talet, med målningar framställande nattvardens instiftande samt en man på väg till templet. Kyrkan har dessutom ytterligare ett äldre krucifix i bemålat trä, möjligen medeltida. |
