Stäng fönster RONNEBY SAXEMARA 1:53 - husnr 1, SAXEMARA KYRKA
Byggnad - Beskrivning
| SAXEMARA KYRKA (akt.) | |
| 2020-04-20 |
| Interiörbeskrivning |
|---|
|
Interiör Genom kyrkans huvudentré i väster nås vapenhuset där golvet är belagt med rektangulära kalkstensplattor, väggarna är vitputsade och taket utgörs av ett brunbetsat brädtak på synligt bjälklag. I norr leder en dörr till det tidigare bårrummet, numera väntrum med wc, och i söder en dörr till torntrappan och en till ett mindre förråd under trappan. Utrymmet mellan dessa dörrar är glasat, vilket möjliggör ljusinsläpp via fönstret i trapploppet. Dörrarna utgörs liksom ytterdörrarnas insida och pardörren mot kyrkorummet av brunbetsade ramverksdörrar med tre fyllningar per dörrblad. Långhusets golv är belagt med samma kalkstensplattor som i vapenhuset. De öppna bänkkvarteren som flankerar mittgången står på brunfernissade brädgolv. Väggarna är vitputsade och avslutas upptill av ett kraftigt och enkelt utformat listverk. Orgelläktaren över vapenhuset åtskiljs från långhuset av en parabelbågig muröppning. Framför murverket skjuter läktaren ut cirka en meter i kyrkorummet där den avslutas med en fullbred brunbetsad barriär i ramverkskonstruktion. De öppningsbara fönstrens innerbågar är vitmålade. Taket utgörs av ett högrest brunbetsat tredingstak med frilagd takstolskonstruktion, som med sina säregna svängda snedsträvor ger taket en nationalromantisk eller fornnordisk prägel. Övergången till koret markeras av en rundbågig triumfbåge. Golvet med två steg högre nivå än i långhuset är belagt med samma kalkstensplattor som övriga kyrkan. Väggarna är vitputsade och det plana vitmålade innertaket i trä har en stuckliknande gestaltning med mönsterlagda kors i relief. Mot söder öppnar en korgbågig djup nisch upp sig mot det stickbågiga fönstret med samma utformning som de i långhuset. Motsvarande yta i norr upptas av sakristian som nås via en rakt avslutad dörröppning där dörrbladet lyfts bort. Rummet har brunfernissat brädgolv, vitputsade väggar, plant vitmålat brädtak och fönster lika långhusets och korets. I väster leder en trappa i trä och en rundbågig muröppning till predikstolen i långhusets nordöstra hörn. Prästingången i öster har ett inre dörrblad i form av brunbetsad fyllningsdörr. Tornets andra våning utgörs som tidigare nämnts orgelläktare. Rummet har brunfernissat brädgolv, vitputsade väggar och plant vitmålat brädtak. I nordväst leder en trappa upp till klockvåningen som har masonitklätt golv och slätputsade omålade väggar. Rummet upptas av klockbocken i furu med kyrkans två klockor. Via en lucka i trä i öster nås kyrkvinden medan en enkel trätrappa i söder leder upp till tornvinden där en inbyggnad för tornuret återfinns. Kyrkvinden utgör till följd av kyrkorummets takkonstruktion ett mycket begränsat utrymme som är försett med spångar och elektrisk belysning. Bjälklagen mot långhus, kor och sakristia är isolerade med både mineralull och sågspån. Här förvaras ett mindre lager av tegel samt ett antal stolar från Nässjö stolsfabrik. Inredning och inventarier Kyrkans fasta inredning och inventarier är om inte annat anges samtida med kyrkan och ritade av Herbert Kockum. Altaret är ett blockaltare murat i vitputsat tegel med altarskiva av polerad röd kalksten och listverk i trä. Framför altaret finns två knäfallspallar. Över altaret hänger altartavlan, en olja av konstnären Olle Hjortzberg i ljusa kulörer från 1938. Motivet alluderar på Jesus kallar lärjungar vid Genesarets sjö men scenen tycks snarare ta plats vid ett fiskeläge, exempelvis Saxemara, i slutet av 1930-talet. Målningen ramas in av en förgylld profilerad ram. Altarringen i omålad ek har korgbågig planform med öppningar i norr och söder i anslutning till altaret. Den genombrutna barriären är uppbyggd av rektangulära ramverk med fyllningar varvade med breda kannelerade pilastrar mellan en enkelt profilerad överliggare och en oprofilerad underliggare. Knäfallet är klätt med röd sammet. Predikstolen i brunbetsad ek är placerad i långhuset nordöstra hörn och nås via sakristian. Korgens tre sidor är uppbyggda som ramverk med fyllningar och dekorativa listverk och delas in av kannelerade pilastrar. Korgen vilar på en bred och låg fot med oktagonal planform och profilerad sockellist. Dopfunten i krysshamrad granit är tillverkad av Ivar Fondells stenhuggeri i Bräkne-Hoby 1937. Den runda cuppan pryds av repstav samt inskriptionen JESU, I DIN VÅRD VI GE VÅRA BARN, VÅRT GLÄDJEÄMNE PS 181. v 3. i polerad högrelief. Skaft och fot är cylindriska med vulster. Den öppna bänkinredningen i ek som flankerar mittgången har ryggar i ramverkskonstruktion och sittbänkar med stoppade dynor klädda i orange tyg. De rektangulära gavlarna med profilerad sockellist och oprofilerad överliggare är släta. Bänkarna har fotstöd, psalmbokshyllor och klädkrokar. Orgeln med 14 stämmor tillverkades 1952 av A. Mårtenssons Orgelfabrik AB i Lund. Orgelverket saknar fasad utöver pipverket, medan nedre delen är inklädd i brunbetsad panel. Spelbordet är fristående och vänt mot kyrkorummet. Kyrkans två kyrkklockor är gjutna till kyrkans uppförande av M&O Ohlsson i Ystad. Såväl stor- som lillklockan pryds av en bård av rosenblad och inskriptioner. Kyrkan bevarar i stor utsträckning fast inredning och inventarier från tiden för uppförandet. Föremålen är som del av den välbevarade helhetsmiljön av högt kulturhistoriskt intresse. Detta gäller belysningsredskap som takkronor, ljusplåtar och lyktor ritade av Kockum. De förstnämnda pryds av ankare som knyter an till ortens maritima historia, vilket även gäller det votivskepp som ska ha tillverkats av en sjöman i Simrishamn 1943. Över predikstolen hänger sedan 1952 ett krucifix av Wilhelm Gieseke, vilket tillsammans med den samtida orgeln samt votivskeppet utgör de enda påtagliga tilläggen i kyrkorummet sedan kyrkans invigning. |
