Stäng fönster RONNEBY FÖRKÄRLA 16:1 - husnr 1, FÖRKÄRLA KYRKA
Byggnad - Beskrivning
| FÖRKÄRLA KYRKA (akt.) | |
| 2020-04-21 |
| Interiörbeskrivning |
|---|
|
Interiör Från västportalen äntras ett vapenhus med putsade väggar och golv av rödaktig kalksten. Det brädklädda innertaket av trä bär spår av vitkalkning. Åt söder och norr finns smala stickbågiga nischer med vardera ett spröjsat fönster. En döbattangdörr av trä med marmorerade speglar och spröjsad rundbågig glasning samt stickbågigt överljus leder in till långhuset. Långhusets golv är belagt med rött tegel som lagda i par bildar ett geometriskt mönster. Vägarna är slätputsade och vitkalkade. En profilerad list markerar övergången mellan långhusets murar och det putsade och vitkalkade tunnvalvet. Två enkelt profilerade takrosetter anger placeringen för långhusets ljuskronor. Fönstren i de stickbågiga nischerna har innerbågar med blyspröjsat antikglas. Kyrkans äldre ingångar markeras i norr genom en ritsning i putsen och i söder av en djup nisch där en gravhäll i kalksten från 1644 är uppställd. Delar av långhusets syd- och nordmurar dekoreras av kalkmålningar som framtogs i samband med restaureringen på 1930-talet. Bland annat ses motiv med akantus i grått och rött samt en scen i grisaille med en man omgärdad av akantusslingor. Akantus ramar även in nischen för den igensatta porten i sydmuren. Under de profilerade taklisterna återfinns repetitiva bårder föreställande tofsar i gult och grått. Huvuddelen av dessa är retuscher från 1900-talet. Den gråmålade orgelläktaren i väster upptar långhusets hela bredd och vilar på pelare, pilastrar och kolonner som delvis är kannelerade. Barriären är utförd i ramverkskonstruktion med gråmarmorerade fyllningar. Den profilerade överliggaren har sentida förhöjning i metall. Brädtaket på läktarens undersida består av bevarade delar från kyrkans äldre innertak från tidigt 1700-tal. Här syns en mycket fragmentarisk bemålning med bibliska scener. Läktaren nås via trappor av ek som norr och söder om mittgången löper utmed västra långhusväggen. Trapporna är mot långhuset inklädda med stående grå panel och har underliggande utrymmen inrymmande pentry och förråd. Läktaren tillkom 1865 efter ritningar av J. A. Hawerman vid Överintendentsämbetet, möjligen som en ombyggnad av en tidigare läktare från 1822. Det framskjutande mittpartiet adderades 1928. Koret avskiljs från långhuset av en bred rundbågig triumfbåge och har tre steg högre golvnivå, medan den halvrunda absidens golvnivå är ytterligare två steg högre. Kor och absid har golvbeläggning av kalkstensplattor samt i koret två äldre gravhällar med järnöglor. Väggar och valv är putsade och vitkalkade. I korets tunnvalv finns en profilerad takrosett lika de i långhuset och fönstren har innerbågar enligt samma princip som i långhuset. Genom en stickbågig gråmarmorerad dörr nås sakristian norr om koret, vars väggar och tak är vitmålade medan golvet täcks av en sisalmatta. Sakristian är inredd med väggfasta marmorerade skåp. Här finns även ett mindre altare samt en äldre fattigstock och en länstol från 1600-talet. En marmorerad dörr i väster leder till en smal passage för dels nedgång till underliggande pannrum, dels utgång genom en trädörr med spetsbågigt överljus. Inredning och inventarier Det rektangulära altaret är tillverkat av trä och polykromt bemålat med rött, svart, grått och grönt. Tre sidor täcks av ett antemensale från 1600-talet som byggs upp av ett list- och ramverk med sammanlagt fem arkadbågar, fronten med tre stycken och en på vardera kortsida. Arkadbågar med pilastrar är smyckade med skuren bandflätsdekor. Under den svagt utskjutande altarskivan återfinns tandsnittsdekor. Över altaret hänger ett triumfkrucifix i trä av nordtysk typ som har daterats till 1530-talet. Delvis omarbetat på 1700-talet och senare bemålat vitt, men återställt och konserverat av Alfred Nilsson 1924. Sedan 1930-talets restaurering på nuvarande plats, då den ersatte en tidigare altarprydnad i form av ett kors med svepduk och törnekrona från 1800-talet som numera står i första tornvåningen. Den femsidiga altarringen är uppbyggd i ramverkskonstruktion med profilerad överliggare. Färgsättningen går i rött och grått med gråmarmorerade fyllningar. Knäfallet är klätt med rött skinn. Altarringen tillkom vid renoveringen 1937–1938 då den ersatte en halvrund altarring med vitmålade balusterdockor från 1865. I långhusets sydöstra hörn återfinns predikstolen med tillhörande baldakin. Den är utförd av trä och troligen tillverkad under 1600-talets första hälft av en lokal mästare. Korgen har en fyrsidig planform som delas in med marmorerade och delvis ornamenterade kolonnetter. Skulpterade reliefer föreställande evangelister ramas in av arkadställning med plansnidade polykroma ornament. Nedtill avslutas korgen med genombrutna figursågade lambrekänger och svarvade knoppar. Baldakinen är sexkantig med kraftigt taksprång som under profilerade lister smyckas av tandsnittsdekor. Innertak med målad beslagsornamentik samt centrerad sexkantig profilerad inskjutning, även denna med skuren tandsnittsdekor. Upp till predikstolen leder en trappa med sluten barriär. Dess list- och ramverk bildar tre parallellogramformade speglar med målad beslagsornamentik. Överliggaren är profilerad och avslutas nedtill med tandsnittsdekor. Den nuvarande polykroma bemålningen togs fram av konservator John Österlund vid renoveringen 1937–1938. Dopfunten från 1937 i röd kalksten är ritad av Karlskronakonstnären Conrad Carlman och placerad i kortets sydvästra hörn. En rund cuppa bärs upp av en kvadratisk fot och skaft. Cuppan och skaftet pryds av reliefer framställande de fyra evangelisterna samt deras respektive attribut. Till dopfunten hör ett cirkelformat lock av brons som kröns av en skulptur föreställande Johannes Döparen. Befintlig dopfunt ersatte en järnfunt inköpt till kyrkan från Berlin 1886 som numera är deponerad på Blekinge museum. Kyrkans slutna bänkinredning i två kvarter flankerar mittgången i långhuset. Gavlarna pryds av enkelt utformade parställda pilastrar ståendes på höga socklar. Dörrarna är liksom ryggstöden uppbyggda med ramverkskonstruktioner. Den ursprungliga färgsättningen som frilades på 1930-talet går i rött, rödockra, grönt, gult och grått. Invändigt är sittbänkar och ryggstöd grålaserade. Dörrarna som hänger i sirligt utformade smidesgångjärn bär svartmålade inskriptioner över bänkrättsinnehavarna och på en av dörrarna syns årtalet 1640. Vissa dörrar pryds istället av blomsterdekor, sannolikt tillkommen på 1700-talet. I triumfbågen finns två herrskapsbänkar med sittplatserna riktade mot varandra. Nuvarande färgsättning som tillkom på 1930-talet ansluter till bänkkvarterens ursprungliga men med marmorerade fyllningar. Delar av såväl herrskapsbänkarna som de övriga bänkkvarteren nytillverkades på 1930-talet. Orgeln med 14 stämmor är byggd av Mårtenssons orgelbyggeri i Lund 1928 och kom då att ersätta kyrkans första orgel som skänkts av greve Wachtmeister 1865. Den nygotiska orgelfasaden av J. A. Hawerman är uppbyggd kring ett spetsbågigt mittparti flankerat av sidopartier utformade som toureller och parställda pilastrar. Målad i grått med förgyllda detaljer. Kyrkans två kyrkklockor är gjutna i gulmetall under 1700-talets första hälft. Enligt inskriptioner av Martin Wetterholtz i Karlskrona 1712 respektive Andreas Wetterholtz i Malmö 1732. Bland kyrkans övriga inventarier av särskilt kulturhistoriskt intresse märks två bemålade begravningsvapen av trä från 1760- respektive 1780-talet, en fattigstock av okänd ålder, ett votivskepp från 1800-talet samt en länstol i sakristian som daterats till tiden kring 1600. |
