Stäng fönster YSTAD VALLEBERGA 198:1 - husnr 1, VALLEBERGA KYRKA
Byggnad - Beskrivning
| VALLEBERGA KYRKA (akt.) | |
| 2019-06-25 |
| Interiörbeskrivning |
|---|
|
Interiör Kyrkorummet är indelat i två delar, varav västförlängningen från 1908–1910 utgör en del och avskiljs sedan 2004 av en glasvägg mot rundkyrkan i öster. Huvudingången är via vapenhuset i väster. Vapenhusets golv är lagt med grå och röda kvadratiska kalkstensplattor i ett rombiskt mönster. Väggarna är vitputsade och försedda med rockhängare, takets bjälkar och undertak är inklädda med pärlspontpanel. På norra väggen finns en rundbågig ekdörr med dekorativt smide som leder till bl. a källaren och på södra sidan en liknande dörr som leder till orgelläktaren. Till kyrkorummet i öster finns en dubbeldörr av ek med glasade övre fyllningar. Långhusets mitt- och sidogångars golv är belagda med kalkstensplattor i likhet med vapenhuset. Sidogångarna avskiljs med kraftiga pelare som bär upp låga rundbågiga valv. Sidogångarna täcks av tunnvalv. Väggarna är putsade och avfärgade i vitt med en något mörkare bröstning. Väggarna och takets tunnvalv är dekormålade med blomsterslingor med rosenmotiv, geometriska mönster samt apostlafigurer i jugend. Mot den västra väggen finns dörren till vapenhuset samt i nordväst och sydväst ingångar utifrån till sidogångarna med rundbågiga dörrblad av ek med dekorativt smide. På den norra väggen finns en dörr till sakristian med liknande utformning. Fönsteröppningarna saknar innanfönster. I långhusets västra del skjuter den konsolburna orgelbarriären ut i kyrkorummet. Barriären är i ek och utförd med rosendekor i jugend. Orgelläktaren nås från trappan i vapenhusets södra sida. Orgelläktarens golv består av obehandlade furubrädor. Koret har samma ytskikt som långhuset och täcks av ett tunnvalv. Den östra väggen utgörs sedan 2004 av ett glasat parti med dörr mot rundkyrkan. Sakristian är belägen i tornets bottenvåning och iordningsställdes 2005 och nås från långhusets norra sida samt utifrån på norra sidan. Rummet har golv i likhet med övriga kyrkan och väggarna är putsade och avfärgade i vitt och det sänkta taket är klätt med vitlaserad pärlspontpanel. Fönsteröppningar finns i väster och öster och i norr finns en dörr till ett litet vindfång. I nordväst finns en ekdörr till trappan till tornets övre våningar och ett dörrblad klätt med järnplåtar till ett arkivskåp. På väggen finns en kalkstensplatta med inskription: VALLEBERGA KYRKA byggdes 1908–1909. Arkitekt Th. Wåhlin. Byggmästare P. Petersson. Tornets övre våningar nås från en trappa från sakristians norra vägg. Tornet har sex våningar och i tornets andra våning finns bland annat trampmaskinen till klockorna, som hänger i den femte våningen. Kyrkans äldsta delar, d v s rundkyrkan, är belägen öster om tillbyggnaden från 1908–1910 och nås via en glasad vägg bakom altaruppsatsen i koret, men även utifrån genom portar på den södra och norra sidan. Rundkyrkan består av det runda och korsformade kyrkorummet, rotundan, kor och absid. Rundkyrkan har en golvbeläggning i likhet med kyrkans övriga delar. Väggarna är slätputsade och avfärgade i vitt. Rotundan täcks av ett kryssribbvalv av tegel och de korta korsarmarna täcks av tunnvalv. I murarna finns ett flertal nischer av olika storlek och utformning. Sidoaltarnischer med hjälmvalv finns i väggarna mot öster. Samtliga fönsteröppningar saknar innanfönster. Absiden har en romansk fönsteröppning i öster, som sannolikt är ursprunglig. I norr och söder finns utgångar genom rundbågiga ekdörrar, tillkomna 1908–1910. I sydvästra hörnet finns en rundbågig ekdörr till en trappa. Trappan har en mycket välhuggen kalkstensspindel och väggarnas puts är utdragen med kvaderritsningar. I den övre delen finns en igensatt rak muröppning mot norr, vilken har tolkats ha lett till rundkyrkans emporvåning. I rotundans övre murverk finns fem muröppningar, varav den södra är högre, med oklar funktion, som anses vara ursprungliga. Mot koret finns den ursprungliga höga och smala triumfbågen och mot absiden bevarad tribunbåge. Koret täcks av ett massivt tunnvalv av kalkstensflak och absiden av ett hjälmvalv. Triumfbågen, korets väggar och tunnvalv samt absidens hjälmvalv har fragmentariskt bevarade medeltida kalkmålningar framställande scener ur bland annat skapelseberättelsen och Yttersta domen. Fragment av målningarna har tolkats kunna vara romanska, medan flertalet av målningarna har tillkommit omkring år 1500. De senare har tillskrivits den s.k. Lilla Harriegruppen. På absidens östra vägg finns ristade och målade konsekrationskors. På korets norra sida finns en rektangulär nisch försedd med en lucka av breda brädor med äldre färglager och kraftigt smide. Den har sannolikt haft funktion som sakramentsskåp. Kastalen är belägen söder om rundkyrkan med ingång till bottenvåningen från norr. Bottenvåningen iordningställdes 1957 till stenmuseum efter anvisningar av domkyrkoarkitekt Eiler Graebe. Golvet är täckt av grus och väggarna är slätputsade och avfärgade i vitt. I murarna finns spår av äldre uttag efter bjälkar med mera. Taket utgörs av bjälklaget för andra våningens golv. Runt väggarna är medeltida bearbetade stenar, såsom gravhällar, kolonndelar, skulpturfragment uppställda. Mot söder finns en murad vägg mot den bakomliggande trappan, som leder till kastalens övriga våningar. På tredje våningen finns kraftiga bjälkar efter den äldre klockbocken. Inredning och inventarier Altaret är uppfört 1908–1910 efter ritningar av Theodor Wåhlin. Det är klätt med polerade kalkstensplattor och täcks av ett altarbrun ”Han genom hela livets dag” komponerat av textilkonstnären Hellevi Nilsson-Kjellhard. Altaret flyttades till sin nuvarande placering vid renoveringen 2004. I samband med renoveringen 1908–1910 rekonstruerades kyrkans äldre altarskåp och placerades på altaret. Det är utfört av ek under 1500-talets första hälft och är ett nordtyskt arbete. De två sidodörrarna är bevarade med snidade figurer bland annat framställande apostlarna. Dessa kompletterades 1908–1910 efter ritningar av Theodor Wåhlin med ett nytt mittparti och två ursprungligen fristående skulpturer av S:t Petrus och S:t Paulus placerades i corpus. Saknade delar ersattes med nya och skåpet ommålades i sin helhet. Arbetet utfördes sannolikt av Anna Wåhlin och har stora likheter med hennes arbeten i exempelvis Glemminge kyrka. Anna Wåhlin (1851–1924) var uppvuxen i prästgården i Ingelstorp och kusin till Theodor Wåhlin. Hon utbildade sig på konstskola ibland annat Stockholm och har utfört ett flertal arbeten i kyrkorna på Österlen. Kyrkan har ytterligare en altaruppsats i snidat trä, utförd av Matthias Stenberg 1742, vilken hänger på långhusets norra vägg. Matthias Stenberg (f 1690 och bosatt i Ystad) var lärling till Johan Jerling, som var anställd av Christina Piper för inredningen av Krageholms slottskapell. Jerling har även utfört altaruppsatsen i S:t Maria kyrka i Ystad och den har stått som förebild för Stenbergs altaruppsatser i Löderup och Valleberga kyrkor. Altaruppsatsen i Valleberga har ett mittparti som utgörs av en framställning av Kristus på korset i friskulptur omgiven av de fyra evangelisterna och apostlafigurer och kröns av änglaskulpturer och den segrande Kristus. Altarringen är utförd i ek efter ritningar av Theodor Wåhlin och har jugenddekor i likhet med orgelbarriären. Dopfunten är placerad i långhusets sydöstra del och är tillverkad av skånsk sandsten, sannolikt höörsandsten, under 1100-talets andra hälft och är tillskriven den anonyma mästaren ”Magister Majestatis” eller den s k Trydemästaren, efter dopfunten i Tryde kyrka. Både cuppan och foten är rikt skulpterade med olika scener samt med såväl odjurs- som människohuvuden. Även den välbevarade dopfunten i Löderups kyrka är tillskriven Trydemästaren. Predikstolen med tillhörande baldakin är placerad på norra sidan och är daterad genom en påmålning till 1619. Korgen är rektangulär med uppgång från öster. Korgen är rikt utsmyckad med snidade evangelistfigurer i fyllningarna mellan kolonner med kvinnofigurer och lejonmaskaroner. Trappan i ek nytillverkades i samband med restaureringen 1908–1910 efter ritningar utförda av Theodor Wåhlin. Den öppna bänkinredningen är indelad i två kvarter och är tillverkad av ek 1908–1910 efter ritningar utförda av Theodor Wåhlin. Bänkgavlarna är rikt dekorerade i jugendstil och avslutas upptill med bänkens numrering samt en cirkel med snidad rosendekor. Orgeln byggdes 1910 av Johannes Magnusson i Göteborg med fasad efter ritningar av Theodor Wåhlin. Fasaden är tillverkad av ek och rikt dekorerad med ett centralt placerat runt fönster med färgat och dekorerat glas som omges bland annat av gallerverk. Fasaden utgör en del av den rundade läktarbarriären. Det fristående spelbordet är vänt mot kyrkorummet. Kyrkan har två klockor, storklockan är gjuten 1909 av KG Bergholtz och lillklockan är omgjuten 1807 av I H Fries i Kristianstad. Kyrkan har fyra nummertavlor skulpterade i ek med rosenmönster efter ritningar utförda av Theodor Wåhlin. Bland övriga inventarier finns en senmedeltida madonnaskulptur, Carl XI:s namnchiffer samt en fattigstock. |
