Stäng fönster YSTAD HÖGESTAD 38:1 - husnr 1, HÖGESTADS KYRKA
Byggnad - Beskrivning
| HÖGESTADS KYRKA (akt.) | |
| 2019-03-14 |
| Interiörbeskrivning |
|---|
|
Interiör Kyrkans huvudentré är via vapenhuset i tornets bottenvåning. Kyrkorummet består av ett rektangulärt långhus med smalare kor med absid. Vapenhuset är inrymt i tornets bottenvåning och har sedan renoveringen 1953–1954 ett golv av kvadratiska tegelplattor med breda fogar. Väggar och tak är sedan 1953–1954 klädda med lockpanel i omålad furu. Den södra sidan är försedd med en mellanvägg av furupanel med två dörrar som leder till elcentral respektive sakristia. Även trappan till orgelläktaren är utfärd i obehandlad furu och är placerad i vapenhusets nordvästra hörn. Mot väster finns två gråmålade gallergrindar, sannolikt från ombyggnaden 1898. Över porten i väster finns en textrad; Åren 1898–99 då C J Ekelund var kyrkoherde i Högestad, blef denna kyrka restaurerad af P Dalqvist samt målad och dekorerad af P.Cederholm. Sakristian, som sedan 1953–1954 är belägen på södra sidan i tornets bottenvåning har samma ytskikt som vapenhuset. Orgelläktaren nås från vapenhuset och tillkom vid ombyggnaden 1898. Taket består av delvis målad pärlspontpanel, med spår efter det äldre orgelhusets placering. Den äldre orgelfasaden från 1862 tillverkad av orgelbyggare Johan Lambert Larsson i Ystad är uppsatt mot den västra väggen. Larsson (1818–1877) var son till amatörorgelbyggaren Anders Larsson och tog examen 1840 och övertog därefter faderns verkstad. Han har tillverkat ett stort antal orglar till skånska kyrkor. Trappan till tornets övre våning, klockvåningen, är via en brant trappa och en lucka på södra sidan. I tornets klockvåning finns äldre igenmurade ljudöppningar bevarade i söder. Enligt Barbro Sundnérs forskning om de skånska medeltidskyrkorna ska det finnas spår av kalkmålningar från 1100–1200-talet på triumfbågsmuren mot öster över valven. Långhusets golv är belagt med rött kvadratiska tegel i likhet med vapenhuset. Bänkkvarterens laserade furugolv ligger något högre. Taket utgörs av tre kryssvalv som i de två östra travéerna bärs upp av kraftiga pelare, medan förlängningen mot väster har en enklare utformning. Väggar och valv är putsade och avfärgade i vitt. Fönsterbågarna i ek är kopplade och den inre bågen består av klarglas i kopparlister Mot vapenhuset i väster finns en pardörr med breda omålade furubrädor. I tornöppningen skjuter orgelläktaren ut något med rundbågig barriär, utförd i likhet med altarringen. Undertaket utgörs av gråmålad pärlspontpanel. Koret ligger ett steg högre än långhusets golv med en kalkstenslist. För övrigt har koret samma ytskikt som långhuset och täcks av ett högt tunnvalv. Absiden ligger i nivå med koret och har i öster en fönsteröppning med en glasmålning framställande Uppståndelsen, tillverkad av Stockholms Glasmåleri. Inredning och inventarier Altaret är murat av betong och klätt med kalkstenskivor. Altarringen är femsidig från 1898 med rundbågig balustrad i likhet med orgelläktarens barriär. Den är sedan renoveringen 1953–1954 avlutad med målade och förgyllda detaljer. Dopfunten är tillverkad i kalksten från 1800-talets slut med en inhuggen textinskription. Predikstolen är placerad i långhusets sydöstra hörn och består av en fyrsidig korg med trappa täckt med heltäckningsmatta mot norr. Den är från 1600-talet och snidad i ek med speglar med de fyra evangelisterna. I taket är krokarna efter ljudtakets upphängning kvar. I samband med renoveringen 1953–1954 konserverades den av Hans Erlandsson. Ljudtaket syns på fotografier av kyrkan från 1929 och är sedan 1978 deponerat på Klostret i Ystad. Bänkinredningen består av öppna bänkar från 1898 i två kvarter med nygotiskt inspirerade gavlar, utförda efter ritningar sannolikt uppgjorda av arkitekt Ludvig Peterson. De omgjordes 1953–1954 och gavlarna målades i grönt med trären dekor. Orgelfasaden, tillverkad av orgelbyggare Johan Lambert Larsson i Ystad 1862, är uppsatt mot västra väggen på orgelläktaren och kyrkan har en ny orgel. Kyrkan har två klockor. Storklockan är från 1500-talet med en konstfull inskription på latin. Lillklockan är, enligt inskriptionen, omgjuten 1739 av Andreas Wetterholtz i Malmö, vilken bekostades av grevinnan Christina Piper. Mittpartiet till en äldre altaruppsats finns på norra långhusväggen. Den ska enligt uppgift tillhöra den altaruppsats som tillverkades av bildhuggaren Johan Jerling 1709. Nummertavla med ram med förgylld skuren dekor. |
